Miljöpartiet är inget hållbarhetsparti

I samband med Miljöpartiets dag i Almedalen den 8 juli skrev partisekreterare Amanda Lind på SvD Debatt en text om att partiet arbetar för det ”moderna, solidariska och hållbara samhällsbygget”.

Miljöpartiet vill gärna framhålla sig självt som ett hållbarhetsparti. Det är det inte. Hållbarhet handlar om att inse att saker hänger ihop. För att värna hållbarhet behöver man ta hänsyn till helheten, göra kloka avvägningar och agera i tid för att undvika att problem växer sig så stora att de blir omöjliga att hantera.

Förra året behövde myndigheten Migrationsverket hisnande 59 miljarder av våra gemensamma skattemedel för att hantera alla asylsökningar och flyktingmottagningen. Det är mer än hela försvaret tog i anspråk och mer än rättsväsendet. Men detta är ett resultat som ligger helt i linje med den politik Miljöpartiet har drivit de senaste åren. Det har nämligen enligt Miljöpartiet inte funnits någon gräns för hur många människor som kan få plats i Sverige med bibehållen samhällsservice. ”Det funkar. Sverige klarar allt”, är budskapet som förmedlats och fortsätter att förmedlas. En naiv och oansvarig inställning.

I teorin är möjligen ett samhälle hur flexibelt som helst, men verkligheten är en annan. Polisen avskriver nu brott på löpande band på grund av personal- och resursbrist. Sjukvården har stora problem. Bostäder byggs, men inte ens i närheten av den takt som skulle behövas på grund av befolkningsökningen. Segregationen ökar och på vissa ställen vågar kvinnor inte gå ut då de riskerar att utsättas för trakasserier som grundas i patriarkala destruktiva kulturer som fått florera fritt, eftersom integrationen är obefintlig.

Hur det ser ut i Sverige idag är inte bestämt av någon naturlag utan är resultatet av en mängd tagna beslut och icke-beslut, dvs uteblivet agerande. Även den mycket stora tillströmningen av flyktingar hösten 2015 gick att förutspå med alla tillgängliga fakta och analyser.

Den som förstår hur hållbarhet fungerar vet att beslut av medkänsla och snällhet på kort sikt kan förstöra möjligheterna att agera och vara solidarisk på lång sikt. För att ge perspektiv på frågan kan det nämnas att det Sverige lade på sin initiala mottagning av flyktingar 2016 här i landet var mer än de resurser FN:s flyktingorgan UNHCR lade på hela sin verksamhet i världen. De asylsystem vi har och prioriteringar som gjorts har drabbat de sämst ställda som är kvar i konflikthärdar och gynnat friska och unga som lyckats ta sig till Sverige.

En stabil grund för samhället att stå på är en förutsättning för allt det andra. Att vi kan och vill bry oss så mycket om miljöfrågor i Sverige, att vi kan ligga i framkant inom miljöteknik, är för att vi har uppnått ett så stabilt och tryggt land med stort välstånd, bra utbildning, demokrati, med mera. Nu svajar det på så många områden, samtidigt som vi redan har ett av världens högsta skattetryck.

Det medborgarna vill ha svar på nu är inte om Miljöpartiet bryr sig om miljön, utan hur allt detta ska gå ihop, inklusive miljöfrågorna, för Sverige i framtiden.

Miljöpartiet har i svensk politik fungerat som ett idéparti som ifrågasatt invanda mönster och har bidragit till en ökande förståelse generellt för vikten av miljöfrågor. Gott så. Men partiet har en lång väg att vandra för att bli ett verkligt hållbarhetsparti.

Medborgerlig Samling vill ha en hållbar migrationspolitik. Du kan läsa mer om våra åsikter i migrationsfrågan här.

Ilan Sadé, partiledare Medborgerlig Samling

 

 

Staffan Gunnarson, migrationspolitisk talesperson Medborgerlig Samling