Hur fick Sverige rekorddyr el?

Elpriserna har nått för säsongen ovanligt höga nivåer och vi har stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Samtidigt har spotpriset på elbörsen stundtals varit negativt blåsiga dagar. Det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn var också i drift under september, vilket är mycket ovanligt. Detta tyder på att Sveriges elsystem har stora problem och saknar nödvändiga marginaler. Det är stor risk att vi får historiskt höga elpriser och i värsta fall akut effektbrist och strömavbrott i vinter. Svenskt Näringsliv varnar även för att höga elpriser kan leda till fördröjd elektrifiering av verksamheter som idag är beroende av fossila bränslen.

Under stora delar av 1900-talet förde Sverige en mycket framsynt energipolitik, vilket gav oss ett av världens billigaste, pålitligaste och miljövänligaste elsystem. Men de senaste 3 decennierna har politiken istället haft två övergripande mål; att avveckla kärnkraften och att bygga så mycket vindkraft som möjligt. I praktiken har man offrat ekonomi, konkurrenskraft, miljö och klimat för att uppnå dessa.

Medborgerlig Samling konstaterar att det tyvärr inte finns någon snabb lösning på de problem som regeringen med stöd av en bred majoritet i riksdagen har försatt oss i. Eftersatta investeringar går inte att ta igen i en handvändning och avstängda kärnkraftsreaktorer går inte att återstarta utan betydande kostnader och tekniska utmaningar. Nu krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder.

Sverige är sedan 2011 indelat i fyra s.k. elområden, från norr till söder, baserade på flaskhalsar i elnätet. I dessa elområden råder olika elpriser och skillnaderna har på senare tid blivit större och större. Nästan alltid är det lägst pris i norr och högst i söder. Ökad överföringskapacitet genom kostsamma stamnätsutbyggnader är inte rätt sätt att möta denna strukturella obalans på. Istället bör vi sträva efter att varje elområde blir i stort sett självförsörjande och inte ensidigt beroende av långväga överföringar eller import från utlandet. Vi behöver mer närproducerad el.

På lång sikt måste vi möjliggöra etablering av ny kärnkraft, gärna i form av små modulära reaktorer (SMR), och på ännu längre sikt fjärde generationens kärnkraft (Gen IV). Dessutom är det av yttersta vikt att våra sex kvarvarande kärnkraftsreaktorer i drift vårdas ömt så att de kan drivas i ytterligare 20 år enligt nuvarande plan.

Avfallsfrågan måste också snarast få en långsiktig lösning och regeringen måste sluta dra benen efter sig. Det duger inte att som Kärnavfallsrådet föreslår bara ge tillstånd att bygga slutförvaret, det måste få tillstånd för att tas i drift också. När denna tillståndsprocess är avklarad bör vi dessutom överväga att lägga ner Kärnavfallsrådet, som då spelat ut sin roll.

På kort sikt måste kraftvärmen ges bättre förutsättningar då det finns potential att relativt snabbt öka elproduktionen på ställen där behovet är stort. Dessutom bör vi uppmuntra lokal elproduktion i form av solceller på hustak och andra ytor som annars inte används till något.

I den mån vi ska bygga ännu mer vindkraft måste hänsyn tas till elbehov i närområdet, kapacitet i befintligt elnät och tillgång till balanserande kraft när det inte blåser. Annars riskerar den göra mer skada än nytta.

Det är nog också nödvändigt att öka incitamenten att styra viss konsumtion till tider då det är bättre tillgång. Genom att avskaffa elskatten på 35,6 öre per kWh kommer den relativa prisskillnaden som slutkonsumenterna ser öka, vilket bör ge ökade incitament att styra användningen till perioder med lägre pris. En avskaffad elskatt ger också välbehövlig lättnad för de hushåll och företag som nu drabbas orimligt hårt av elpriserna.

Medborgerlig Samling vill befria Sverige från irrationella föreställningar och ideologiska låsningar och återgå till en verklighetsförankrad energipolitik.

[LÄNK TILL MEDs ENERGIPOLITISKA PROGRAM]

Mikael Ståldal
Energipolitisk talesperson

 

Ilan Sadé
Partiledare