DEBATT. Under min tidiga uppväxt bodde jag i USA och gick på amerikansk grundskola i Florida. När jag var 11 år flyttade jag och familjen tillbaka till Sverige där jag började studera i femte klass. I USA var jag en duktig elev som presterade genomsnittligt med bra betyg. Jag älskade skolan, kände mig intellektuellt stimulerad och mina resultat förbättrades ständigt. När vi flyttade tillbaka till Sverige kom detta att förändras. Den skolkultur jag mötte i Sverige försämrade hur jag presterade som elev. Jag var van vid en skolmiljö som värnade om ordning, struktur och disciplin.

Jag minns mina första dagar på svensk skola. Det var mycket fritt arbete där alla elever höll på med enskilda uppgifter separat från varandra. Normen för mig var att invänta instruktioner från läraren och att alla elever höll på med samma uppgifter samtidigt, där en gemensam genomgång av uppgifterna följde. På min första dag frågade jag läraren med förvirring vad jag skulle göra och fick till svar att jag skulle arbeta med de uppgifter jag ville arbeta med. Det fanns oändligt med alternativ men jag saknade struktur och regler. I syfte att få vägledning frågade jag klasskamraterna vad de sysslade med. Många svarade att man inte behövde göra så mycket. Det räckte med att man ”låtsasarbetade” lite grand. Man satt för det mesta och småpratade med varandra.

Jag lade sedan märkte till att en del elever stack ut ur klassrummet och ”gick på toa” eller ringde telefonsamtal. På min skola i Florida var man tvungen att be om lov för att få lämna klassrummet. Men i svensk skola sprang alla ut och in ur klassrummet hursomhelst, vilket gjorde miljön stökig och oorganiserad. Jag märkte också att det fanns bristande respekt för lärarna. Man tilltalade läraren med hennes förnamn, vilket var ovanligt för mig. Dessutom användes ofta kränkande glåpord. Jag blev vittne till att elever sa ’’Jävla kärring’’ eller ’’Håll käften’’ till lärare utan att få straff eller varningar för sitt dåliga beteende. Detta var en chock för mig som var van vid att läraren var en respekterad auktoritet i klassrummet.

Amerikansk grundskola hade ett fokus på disciplin och ordning som svensk grundskola saknade. Varje morgon klockan 08.00 började skolan med att hela klassen ställde sig upp, lade handen på hjärtat och tillsammans reciterade den amerikanska Pledge of Allegiance för att svära trohet mot flaggan och republiken. Alla elever bar uniform och det fanns en sträng klädkod. Man fick bara bära amerikanska flaggans färger (rött, vitt eller blått) som färgkombination på kläderna, och man fick inte bära för korta shorts eller kjol. Man förväntades räcka upp handen i klassrummet och man blev genast tillsagd om man pratade utan lov. Det var givet att jobba tyst, då det var en lugn och strukturerad studiemiljö i klassrummen. Elever belönades för goda prestationer och straffades konsekvent för dåligt beteende. Elevernas ambition och välmående prioriterades och dessa ideal genomsyrade hela skolplanens upplägg.

Jag gick från att vara en elev med goda betyg i USA, till att bli bland de sämre eleverna i klassen när jag kom till Sverige. Eftersom jag inte behövde redovisa läxor för läraren, struntade jag i det. Eftersom jag inte behövde komma i tid, gjorde jag inte det heller. Jag blev lat, omotiverad, uttråkad och började avsky skolan. Jag hade svårt att hänga med och slutade därefter bry mig. Jag skolkade mer och förstod inte vad poängen med skolan var. Eftersom jag presterade sämre fick jag också lägre självförtroende, vilket påverkade andra aspekter av mitt liv. Detta är förstås inte allas upplevelse då en del elever klarade sig galant trots skolmiljön. Men en slapp skolkultur gör att de elever som behöver en extra knuff ofta faller mellan stolarna.

Unga barn i skolan behöver struktur. Läraren ska inte vara en kompis och uppgifterna ska inte bara göras ”om man har lust”. Vi behöver ett system som ger incitament åt lärare att prestera bra. Lärare och rektorer ska skilja på bra och dåligt beteende, samt bra och dåliga prestationer. Utan grundläggande fokus på disciplin och ordning gör vi de unga elever som ska gå i skolan för att lära sig något en otjänst. Vi måste lära unga att bli ansvarstagande människor som inför framtiden vet att hårt arbete lönar sig. Utan en skolkultur som värnar om disciplin, ordning, prestationskrav och respekt för lärarens auktoritet spelar det ingen roll vilka ekonomiska satsningar som görs.

Emmie Mikaelsson

Medlem i Medborgerlig Samling

 

 

 

MED tycker
God ordning, gott uppförande och ansvarstagande är grundläggande färdigheter. De är därtill centrala för upprätthållandet av arbetsro och en studiemiljö präglad av lärande och kreativitet. Barn och ungdomar ska inte utelämnas till en ”djungelns lag” som lätt breder ut sig när vuxenvärlden varken har insyn eller kontroll över den sociala dynamiken.
För att åstadkomma arbetsro i skolan och lyckas förmedla nödvändiga färdigheter till eleverna krävs lösningar anpassade till dagens samhälle. Dessa ska bygga på ingående och breda konsultationer med professionen, erfarenheter från andra länder samt aktuell forskning. MED förespråkar därtill betyg i ordning och uppförande samt eftersträvar stärkt professionell frihet och auktoritet för lärare och rektorer.

4 thoughts on “Kulturreform behövs för bättre skolresultat

  1. Jag har precis samma erfarenhet men från high school. I Sverige var jag visserligen en bra student, men i USA trivdes jag mycket bättre i skolan av samma anledningar som du nämner. Tydliga mål, tydliga krav, ordning och reda. Respekten mot lärare var som på en annan planet, speciellt på s. k. Honor classes (högre nivå), där även läraren titulerade eleverna med mr x/ mrs x. Hall-pass för att lämna klassrummet och nolltolerans mot att skolka, föräldrar kallades in direkt och 3dje gången kopplades även polis in – föräldrarna ställdes till svars och riskerade fängelse). Klädkoder. Men det var inte bara ordningen som gjorde skolan bättre där utan även yrkesstoltheten och statusen för läraryrket. Jag gick ut året med ”distinguished honor level” och kom tillbaks till gymnasiet i Sverige och kontrasten var total. Lekstuga är nog det ord jag tänker på först.

    Gilla

  2. Tack Emmie för ytterligare en angelägen blogg.

    Den fråga du tar upp är gigantisk. Hur reformerar man en skolkultur?

    Bara en reflektion: Alla skolor är inte lika dåliga. Men alla dåliga skolor av den typ du upplevde bidrar till en växande social ojämlikhet. De ungdomar och barn som haft turen att få gå i en bra skola med hyfsad ordning och duktiga, motiverade lärare kommer att leva ett bra liv. Fjärran från det liv mindre tursamma elever går till mötes.

    Gilla

    1. Jag tycker det börjar med att byta ut en stor del av lärarkåren så att skolorna består av lärare med erfarenhet och prestige, inte glorifierade barnvakter. Sen tror jag att man måste jobba från grunden och införa regler, strukturer och liknande för att bättra på ordningen. Lärare måste få incitament till att prestera bra. Man kan belöna lärare som får goda betygsresultat i klassen osv. Man bör också ha rektorer som tar ordningen seriöst och lärare och rektorer som vågar säga nej till dåligt beteende. Alltså det är mycket saker förstås men mycket måste göras om!

      I grunden handlar det om incitament tror jag faktiskt.

      Gilla

  3. Helt rätt resonerat Emmie!
    Om man tittar på gällande forskning inom beteendevetenskap och pedagogik behöver barn, och även vuxna, en hög förutsägbarhet, en LÅG toleransnivå mot dåligt beteende, en klar, tydlig och tidig gränssättning, ett konsekvent agerande från ledarna, i det här fallet lärarna, direkta konsekvenser efter både bra och dåligt beteende d v s en belöning eller en negativ konsekvens (kan i vissa fall bara innebära att det dåliga beteendet inte lönar sig) som måste komma i direkt anslutning till beteendet för att få bort det eller förstärka det och det ska vara lugnt och strukturerat i den arbetsmiljö man vistas inom. Att ha skoluniform reducerar stress (då man kan ”kliva ur sin skolidentitet” när man kommer hem), minskar antalet incitament till mobbning samt ökar samhörighetskänslan i skolan.
    När det gäller säkerheten och tryggheten i skolan finns det massor att göra. Till en början ska skolorna, precis som alla andra arbetsplatser där det kan inträffa händelser med hot och våld, följa en författningssamling som heter AFS 1993:2 vilken bland annat innebär att man måste utreda vilka risker som finns på skolan, vidta riskreducerande åtgärder, kunna kalla på snabb professionell hjälp, ha nedskrivna handlingsplaner för hur man ska agera före, under och efter en situation med hot och våld, att man måste ÖVA på att hantera hot och våld och att man ska ha nedskrivna rutiner för att ta hand om drabbade personer! I princip ingen skola följer denna bindande föreskrift som har varit bindande sedan 1993!! Det är en stor anledning till de problem som finns i skolan idag. Om man följde denna föreskrift fullt ut, och involverade eleverna i detta arbete (vilket man måste göra fr o m sexårsverksamheten) skulle man ha en mycket lugnare, tryggare, säkrare och bättre miljö där lärare kan lära ut och elever kan lära in!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s