DEBATT. Sverige bör inte delta i ekonomiska sanktioner mot Polen om EU inför sådana.
Polens regering har mycket konsekvent vägrat att kopiera den svenska flyktingpolitiken. Utifrån folkrätten borde det rimligen vara en hållning som kan respekteras. Inblandning från främmande staters politiker får anses vara icke önskvärd.
Trots det arbetar en rad politiker, bland annat Cecilia Wikström, för att försöka påtvinga Polen en liknande flyktingpolitik som den Sverige har fört. EU har hotat att införa sanktioner mot Polen men även mot Tjeckien, Slovakien samt Ungern om de inte öppnar upp sina länder för migration från Afrika och Mellanöstern.
Stödet hos den polska befolkningen för regeringens hållning är massivt, även bland dem som inte stödjer regeringens politik på andra områden. Polen är ett land vars historia präglats av utländsk ockupation, annekteringar och andra övergrepp. Att politiker sitter på internationella möten och försöker tvinga dess befolkning att öppna sina gränser är både historielöst och i strid mot folkrätten. Det är särskilt anmärkningsvärt att Sverige ställer de kraven med hänvisning till att situationen i Sverige har blivit ohållbar – med en polismakt som delvis har tappat kontrollen över flera utanförskapsområden och asylboenden. En situation som har skapats av flyktingpolitiken. Polen är besparat från dessa problem och det polska folket har goda grunder att vilja skona sitt land från en liknande utveckling.
Bortsett från det bör man också beakta att ekonomisk krigföring mot Polen kan drabba Sverige betydligt hårdare än det drabbar Polen. Sverige är ett land i Europas utkant medan Polen har en mycket mer central placering. En stor del av Sveriges handel med länder söder om Polen passerar Polen, däremot finns det inte mycket som talar för att Polen behöver använda Sverige som mellanstation för export till tredje land. Polen är den i särklass viktigaste handelspartnern för Sverige i Central- och Östeuropa. Lägger man till effekterna av sanktioner även mot de tre andra länderna (Tjeckien, Slovakien och Ungern) som är i skottgluggen inser man snabbt att den ekonomiska krigföringen snarare kan komma att bli ett pinsamt självmål för Sveriges del. I sammanhanget kan det även vara värt att nämna att den typ av ekonomiska sanktioner mot Polen och andra östeuropeiska länder som diskuteras kan driva dessa i händerna på Ryssland, som i dag är uteslutet från samröre med övriga Europa på olika sätt.
Vi har ingen som helst anledning att störa de vänskapliga relationerna med våra grannar i söder. Självklart finns det brister i det polska samhället, som man måste få kritisera, men det är i slutänden en angelägenhet för Polens folk. Därför bör Sverige bestämt säga nej till alla sanktioner mot Polen, och vägra delta i sådana om EU beslutar att införa dem.
Stå upp för Polens frihet – solidaritet med Polen!
Leo Sundberg
Medlem i Medborgerlig Samling
MED tycker
När det gäller tillfälligt skydd åt människor på flykt anser MED att första säkra land eller område bör vara grundprincipen för att möta människors behov. När vidarebosättning kan bli aktuellt vid t ex långvariga konflikter, bör asyl i mer fjärran länder beviljas via ett internationellt kvotflyktingsystem, speciella EU-centra eller liknande.
Varje medlemsstat måste självständigt kunna erbjuda platser via kvotflyktingsystem, som ej ska vara tvingande inom EU. Migranter har också egna starka preferenser för vissa länder och i en union med fri rörlighet är det orealistiskt att få asylsökare att stanna där de inte önskar vara – särskilt när det gäller ID-lösa eller personer med multipla identiteter. Samtidigt har Polen med flera länder mottagit stort finansiellt stöd från EU och är naturligtvis skyldiga att följa sina åtaganden. Flyktingpolitiken inom unionen är dock inte lämpad för överstatliga beslut, annat än att alla solidariskt bidrar med stöd till mottagningscentra vid massflykt och unionens gemensamma bevakning av sin yttre gräns.
MED-bloggen 
Instämmer helt i inlägget med tillägget att det är i huvudsak repatriering som gäller för att det drabbade landet skall ha en hygglig chans att återuppbyggas!
GillaGilla
Bra skrivet!
GillaGillad av 1 person
Stopp och belägg! Polen ingår i EU och har förbundit sig att följa det gemensamma regelverket. Vad det handlar om är att respektera det ingångna avtalet, inte bryta det hur som helst.
GillaGilla
Precis! Detta handlar bara på ytan om flyktingkvoter utan om att man som klubbmedlem faktiskt måste följa klubbens regler. Att bara ta emot fördelarna men vägra nackdelarna funkar inte.
GillaGilla
Vad skall man kalla Sveriges modell: att ta så mycket av nackdelarna som möjligt?
Det är spännande med de där ”internationella överenskommelserna” som tydligen bara gäller Sverige.
GillaGilla
Du har fel. Det finns inga juridisk tvingande avtal med något utav medlemsländerna, där det står att du måste ta emot flyktingar som EU fördelar. Det flyktingpolitiken som Bryssel i panik 2015 påbörjat är dömd för misslyckande, det fungerar inte i verkligheten. Anledningen är många, här finns inte plats att skriva om detta. Sen finns ett annat sätt att hjälpa i flyktingkris inte bara att ta emot alla som kommer in i Europa med olika anledningar. Vidare ska du veta också att det finns inte bara MENA flyktingar, fast man tror här eftersom vårt regering har en förkärlek till det religionen tydligen, Polen har tagit emot 1 miljon Ukrainska flyktingar, har du läst om det här i svenska massmedia? Nej? Jag förstår varför. Det ensidiga rapporteringen om flykting problematiken är förfärligt här hos oss, du måste kolla i andra länders nyheter att kunna bilda en egen uppfattning. Här är vi hjärntvättade. Tyvärr
GillaGillad av 2 personer
För att läsa mer om det underbara Polen: https://www.opendemocracy.net/od-russia/kaja-puto/second-hand-europe-ukrainian-immigrants-in-poland
GillaGilla
Låt oss anta att Polen faktiskt har skrivit något avtal där politiker har sagt att landet ska ta emot flyktingar. Nu har flera polska politiker sagt att om de ändå tvingas ta emot flyktingar så kommer de att sätta dessa i läger. Räcker det? Eller måste man släppa ut dessa flyktingar i det vanliga samhället så som Sverige har gjort?
Effekterna på det svenska samhället har varit negativa, inte bara i ekonomisk mening utan även i form av brottslighet. Polens regering har skyldigheter mot sitt folk, inte mot EU-byråkrater. Att EU ska kunna straffa Polen bygger på att medlemsländer går med på att genomföra sanktioner. Detta menar jag att Sverige bör vägra. Om alla länder vägrar genomföra sanktioner blir det meningslöst att införa dem.
Om vi vänder på frågan – ska vi starta ett ekonomiskt krig mot Polen för att tvinga på dem flyktingar? Kan ett sådant beteende någonsin vara rätt, oavsett vad någon lovat någon? Vem ska gynnas av det och varför?
Avtal följer man för att det finns en mening med att följa dem. Om de negativa följderna är alltför kraftiga bör man vägra och hellre ta konskvenserna av avtalsbrottet anser jag. Ekonomiska sanktioner är fortfarande bättre än att det ska finnas ett litet Rosengård i varje polskt samhälle. Det räcker med att en enda polsk flicka slipper bli våldtagen för att det är rätt att vägra.
Att invandringen från outvecklade länder har varit motorn bakom kraftigt ökande våldtäkter torde vara klarlagt bortom tvivel, läs gärna Katerina magasin!
GillaGilla
Väl talat!
GillaGilla
Det finns vissa områden där inte EU bör reglera. Dem gör generellt inte detta på skatteområdet, och bör inte heller göra det på flyktingområdet, då det inte per se rör sig om fri rörlighet av arbetskraft. Men det bästa vore o återgå till en tullunion med frihandel mm. Inte som det ser ut i nuvarande skick.
GillaGillad av 1 person
Ja, den nuvarande färdriktningen är Sovjet 2.0.
GillaGilla
Den här tråden tycks ha delat sig i två. En talar om efterlevnad av ingångna avtal, en uppehåller sig vid invandring.
Först måste man göra upp avtal som man kan och vill få, t. ex. begränsning av invandring. Sedan skall man uppfylla avtalet. Om gällande avtal inte passar får man försöka omförhandla, lyckas inte det får man bita i det sura äpplet.
Vi vill väl ändå inte ha en värld där ingångna avtal kan brytas efter behag?
PS.
Jag har svårt att tro att kommissionen driver en tvist med Polen utan att ha goda och hållbara juridiska skäl.
GillaGilla
Personligen kan jag tro kommissariatet om vad som helst!
GillaGilla
Med tanke på att Sverige inte har någon självständig utrikespolitik så tycks denna fråga vara av ren akademisk karaktär.
Sveriges utgångspunkt vad gäller utrikespolitik den senaste år tionden har varit att apa efter vad Tyskarna gör, som t.ex när det gällde att stänga gränsen för ”flyktingar”, detta skedde inte när Österrike eller Ungern vägrade ta emot fler migranter utan först efter att Tyskland stängde sin gräns. Först då meddelar Eva Romson, med gråten i halls, att Sverige beslutat att ändra sin politik vad gäller ”flyktingar”, löjligt. Många fler exempel finns tillhanda.
Det politiska beslutet att straffa Polen tas inte i Stockholm utan i Berlin, detta vet Warsawa vilket gör varje argument för eller emot PIS regeringen från Sveriges sida obetydlig.
GillaGillad av 1 person
En sak att hålla i minnet är att EU, när man först försöka lägga fram riktlinjer för gemensam asylpolitik i Tammerforsprotokollet 1999, aldrig tänkte sig en omfördelning av individer vid massflykt, utan enbart tillfälligt skydd, solidariskt finansierat via en särskild fond.
Situationen 2015 kan inte beskrivas som normal asylinvandring. Den innehöll heller inte exklusivt reella, akut skyddsbehövande flyktingar enbart, även om det framställdes så i medierna. Många var de facto ekonomiska migranter, inte sällan från fredliga om än fattigare länder. EU:s grundprincip borde därför ha varit tillfälligt omhändertagande i gränsområden, snarare än fördelning enligt gemensamt asylsystem (annat än rent ekonomiskt). Permanent uppehållstillstånd i valfritt land, som de nu i praktiken blev för många som siktade mot Sverige och Tyskland, bryter helt mot den plan EU hade för liknande situationer.
GillaGilla
Bra!!
GillaGilla