I vår granskning av myndigheter har nu turen kommit till:

Tillväxtverket

Ramanslag: 1 167,8 miljoner (2021) inklusive anslag till nämnden för hemslöjdsfrågor.
Transfereringar från staten: 11 171,6 miljoner (2021), varav 7 837 miljoner i covidstöd
Antal anställda: 933 (2021)
Personalkostnader: 650,6 miljoner (2021)

Generaldirektör: Elisabeth Backteman, tidigare bland annat statssekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg och politiskt sakkunnig hos statsminister Göran Persson.

Uppdrag, från regeringens hemsida: “Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. I Tillväxtverket ingår verksamhet som tidigare har funnits inom Nutek och Glesbygdsverket samt Konsumentverkets uppdrag kring kommersiell och offentlig service.”

Den största utgiftsposten 2021 var 7,8 miljarder i korttidsstöd för permitteringar under pandemin.Tillväxtverket beviljade korttidsstöd till 112 307 personer.

Sverige får tillbaka en del av den avgift vi betalar till EU genom diverse villkorade bidrag, i Tillväxtverkets fall cirka 1,5 miljarder till regional utveckling. Av dessa var 1,2 miljarder från den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden öronmärkta som stöd till företag.

Övriga områden som fick bidrag/stöd 2021 :

• Bidrag till 30 socioekonomiskt utsatta kommuner: 71 miljoner
• Transportbidrag för tillverkningsindustrin i de fyra nordligaste länen: 414,5 miljoner
• Regionala tillväxtmedel, stöd till regioner: 1 073,6 miljoner
• Regionala tillväxtmedel, stöd till företag: 283,9 miljoner
• Konkurrenskraftig livsmedelssektor: 15,2 miljoner
• Landsbygdsstöd: 68,6 miljoner
• Näringslivsutveckling: 150,5 miljoner
• Exportfrämjande: 4,8 miljoner
• Stöd till regional kulturverksamhet och hemslöjd:  9,9 miljoner

En av Tillväxtverkets satsningar är projektet Startup Sweden som erbjuder stöd till entreprenörer för att de ska kunna bli framgångsrika tillväxtbolag. Tyvärr villar staten bort sig och istället för fokus på meritokrati och resultat genar man in på den identitetspolitiska stigen; man glädjer sig åt hur många fler av företagen som deltagit i projektet som har grundare med utländsk bakgrund eller är kvinnor, utan att nämna hur det gått för företagen. Det verkar helt enkelt inte lika viktigt.

Därför ska myndigheten avvecklas:

Svenska företag klarar sig rimligen bäst om det offentliga håller sig borta. Vettig lagstiftning, inklusive skattelagstiftning, minskad byråkrati och låg brottslighet är betydligt viktigare för entreprenörer än statliga projekt, finansierade av bland annat företagen själva. Korttidsstöden under pandemin väljer vi dock att inte kritisera då det var en exceptionell situation.

Regionalpolitik bedrivs bäst genom låga skatter än genom bidrag. Som det är nu så betalar aktörerna på marknaden höga summor i skatt varpå en liten del går tillbaka i bidrag till vissa bolag genom Tillväxtverket. Det är en rundgång av pengarna där en hel del försvinner på vägen i administrativa kostnader.

En livskraftig landsbygd byggs heller inte på bidrag. Det byggs genom låga kostnader, minskad byråkrati och goda kommunikationer. Det sista uppnås genom rejält sänkta bränsleskatter och avskaffad reduktionsplikt. 

Vi ska dock fortsätta ta emot och fördela de EU-bidrag vi är berättigade till, även om EU på sikt måste återgå till att handla om frihandel och inte hemfalla åt socialistisk omfördelning av resurser. Vilken myndighet som framgent ska ansvara för att fördela EU:s regionala stöd på ett effektivt sätt går att diskutera och kanske behöver vi ha kvar en liten spillra av Tillväxtverket för fördelning av EU-bidrag, men den långsiktiga ambitionen är att myndigheten helt ska försvinna. 

Vi behöver inte den rundgång av pengar som Tillväxtverket medverkar till. Om de pengar som myndigheten delar ut fick stanna på landsbygd och i företag från början, då hade de inte behövt bidrag.

Dags att påbörja avvecklingen.