Om jag skulle vilja åka till Åland kan jag välja mellan ett flertal rederier. De tävlar med varandra för att göra mig nöjd: elegant inredning, överdådigt smörgåsbord, underhållning. Ville jag i stället åka till Gotland finns bara ett val. Och får en upplevelse som på alla sätt är en besvikelse. Så är det: kan man välja – och välja bort – blir resultatet bra. Men den som inte kan välja får stå med mössan i hand och acceptera det som erbjuds.

Det gäller i smått, men också i stort. Något mer än hälften av de pengar jag tjänar kan jag själv bestämma hur jag vill disponera. Jag kan välja om jag vill spara eller investera en del av pengarna och i så fall hur och hur mycket. Jag kan skänka en del till ändamål som jag tycker är angelägna. Jag styr över hur jag vill fördela min konsumtion. Om jag vill handla hos ICA eller Coop. Om jag vill lägga mer på mat eller på boende. Om jag vill köpa ekologisk, rättvisemärkt eller ”vanlig” mjölk. 

Mina val har inte bara betydelse för mig själv. De är också en signal till den som tar emot mina pengar. Den som får många människors pengar kan växa och bli framgångsrik. Men den som inte vinner kundernas uppskattning får se till att ändra sig eller med tiden se sig om efter en annan sysselsättning. På så sätt styr medborgarnas val produktion och distribution i den riktning som flertalet vill ha.

En nästan lika stor del av de pengar jag tjänar går till det allmänna i form av skatt. Där har jag inget val. Varken hur mycket jag ska betala eller vad pengarna i slutändan används till. Betalar jag inte straffas jag.

Hur mina skattepengar används bestäms av politiker och tjänstemän som inte har något skäl att bry sig om vad jag själv tycker om saken. Trots det går en del till saker som jag tycker det är högst rimligt att jag bekostar genom uttag av skatt. Jag vill att Sverige ska ha ett rättsväsende, ett försvar och olika slag av infrastruktur som jag kan lita på. Kanske jag har synpunkter på detaljer; hur mycket pengar som ska gå till det ena och det andra och på vilket sätt de används. Men i princip kan jag se att beskattning för vissa ändamål är nödvändig och önskvärd.

Däremot går en stor del av mina skattepengar till saker som jag aldrig skulle överväga att bekosta om jag själv fick välja. Det handlar inte bara om att pengarna går till fel saker. Precis som med Gotlandsbåtarna används de ofta på ett sätt som aldrig skulle accepteras om medborgarna kunde välja att sluta betala skatt för just det ändamålet. Finansiering som inte bygger på valfrihet leder oundvikligen till ineffektivitet och slöseri, i brist på konsekvenser av misshushållningen.

Om en stor del av samhällets resurser används på ett ineffektivt sätt, och till fel saker, drabbas vi alla. Med det nuvarande högskattesamhället är det precis den situationen som råder. Därför bör en klok politik inriktas på att successivt minska resursöverföringen till den sektor som politiker och offentliga tjänstemän beslutar om, och i stället låta den sektor som medborgarna själva råder över bli större. Det är en fråga om samhällsekonomisk effektivitet. Men det är ännu mer en fråga om att stärka medborgarmakten.

Den så kallade skattekvoten i Sverige uppgår nu till ca 43 procent – en svag minskning från toppnoteringen 50 procent år 1990. Sverige ligger därmed 10 procentenheter högre än OECD-genomsnittet och 15 procentenheter högre än Schweiz. Att som långsiktigt mål sikta mot en skattekvot omkring 30 procent skulle inte på något sätt hota Sveriges ställning som fullt utvecklad välfärdsstat. Tvärtom skulle den samhällsekonomiska effektiviteten öka och användningen av våra samlade resurser skulle mer styras av medborgarintresset än av politikerintresset.

Lennart Göranson
Marknadspolitisk talesperson

12 reaktioner till “Valfrihet

  1. Bra skrivet, men du förenklar lite mycket. Det är mycket som skatttepengar går till sådant som det inte går att göra samhällsekonomiska analyser av eller beräkna de samhällsekonomiska effekterna av.

    Gilla

    1. Om man inte kan beräkna de samhällsekonomiska effekterna av utgifterna för något, hur kan man då motivera att utgifterna är befogade?

      Gilla

      1. Du måste lik förbaskat på något sätt värdera dina satsningar (inte minst i alternativkostnader), och du måste man också ha något sätt att utvärderar om satsningen var motiverad.
        Annars kan man slänga ut pengar precis hur man vill med vilka grundlösa och föregivna skäl som helst.

        Gilla

      2. Det inte bara kan, det måste, särskilt när det handlar om pengar man hanterar i förtroende. Det som inte kan värderas är värdelöst och skall inte finansieras.
        Även cancerbehandlingar måste analyseras och deras samhällsekonomiska effekter utvärderas.
        Valen har alltid konsekvenser, skall man lägga ut 1 miljon på att förlänga livet ett år på en cancerpatient när man kan förlänga 10 diabetikers liv med 20 år för samma kostnad?
        Samma sak gäller kultur och historia. Det är en stor skillnad på att lägga pengar på att bevara slott och att lägga pengar på Ecce Homo-utställningar. Och det är klart att man måste ha något sätt värdesätta slottsbevarande kontra Ecce Homo-utställningar.

        Gilla

      3. Nä, men jag sitter inte heller i en sådan position att jag frikostigt kan spendera skattepengar till höger och vänster som jag ville. Hade jag gjort det hade jag sett till att använda de bästa metoder jag kunde hitta. Precis som jag skulle se till att jag åtminstone hade ett hum om hur man läser av åtminstone de viktigaste instrumenten om jag vore pilot på ett passagerarflygplan.

        Gilla

  2. Tack för din blogg Vore kul att höra DIN åsikt om ”medborgarlön” eller dyl.
    Hälsning från hon som nått väggen 2ggr.

    Gilla

    1. Gunilla, personligen är jag mycket skeptisk när det gäller ”medborgarlön”, eftersom den även går till personer som är fullt kapabla att försörja sig själva men väljer att låta bli. Det ger fel signal. Den som verkligen inte kan försörja sig själv ska inte lämnas i sticket, och hur det bör gå till beskrivs i vårt social- och arbetsmarknadspolitiska program: https://www.medborgerligsamling.se/app/uploads/2022/02/Social-och-arbetsmarknadspolitiskt-program-2021-09-17.pdf

      Gillad av 2 personer

  3. En helt korrekt analys! I Sverige MÅSTE – av skatter hårt nedtyngda medborgare – finansiera alla möjliga (och för den delen ”omöjliga”: läs: onödiga) utgifter i form av t.ex. ”Bra-att-ha-myndigheter”, vilka inte alls har med kärnverksamheten att göra. Annat exempel är tvånget att finansiera de politiska partiernas Propaganda- och Administrativa kostnader. Man kräver detta för att kunna göra sig ”mera ekonomiskt oberoende” av sina väljare. För riksdagspartierna uppgår skattebelastningen för landets medborgarna, under en mandatperiod, om drygt 0,7 Miljarder vari bl.a. ingår särskilt stöd till respektive partiers kvinnoförbund, samt drygt 1,2 milj. till Feministiskt Alternativ, som ju aldrig platsat i Sveriges riksdag. Om man sedan adderar motsvarande kostnader för skattebetalarna för partibidragen regionalt som kommunalt, så blir det givetvis en etter värre situation för landets skattebetalare. Eventuellt kanske varje parti dessutom ”har rätt” att skicka kanske 100.000 kr/parti och år till systerorganisatorer i utlandet (detta sistnämnda är jag inte säker på). Aldrig har det slagit politikerna om partibidraget verkligen kan anses demokratiskt. Jag – för egen del – vill definitivt inte vara delfinansiär med mina skattemedel till t.ex. MP:s partipropaganda, men jag ÄR TVINGAD vara med och delfinansiera detta parti årligen till deras utbekomna totalbidrag om drygt 13 milj. kr. Sedan: Varför skall skattebetalarna tvingas hålla tidningar och tidskrifter ekonomiskt under armarna (via Press-stödet) om dessa media inte själva kan producera ett material som folk är villiga att betala för. Varför tvingas skattebetalarna finansiera ca 200 av riksdagens ledamöter med drygt 75 tkr/mån/ledamot för att de skall trycka på ”rätt” voteringsknapp efter partledningens anvisningar. Jag syftar med dessa rader på riksdagens ”Knapptryckar-kompani”. Vad Sverige akut behöver nu är en kraftfull Utgiftsreformering.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s