Det har nog inte undgått någon att Sveriges elförsörjning håller på att haverera. Sedan snart ett år sedan har elpriserna åkt berg-och-dal-bana och i snitt hamnat på en mycket högre nivå än vi varit vana vid, särskilt i södra Sverige. Inget tyder på att detta är något tillfälligt som snart kommer gå över av sig själv, och det kan inte lösas med tillfälliga stöd till elkonsumenter som regeringen delade ut i vintras.

Det duger inte heller att skylla på Putinpriser som regeringsföreträdare gjort. Rysslands invasion av Ukraina har förvisso inte gjort saken bättre, men det hittills högsta månadspriset på el noterades i december 2021. Kriget har bara påskyndat och accentuerat en utveckling som ändå var oundviklig, och som i hög grad beror på Sveriges egen politik. Att Tyskland dessutom fört en likartad, men om möjligt ännu sämre, energipolitik drabbar oss ytterligare.

Vi var faktiskt några som såg detta komma, och varnade för det. Bland annat i december 2019 då vi bedrev kampanj mot stängningen av Ringhals 1 och 2. Men regeringen och en majoritet i Riksdagen körde ändå på ända in i kaklet, reaktorerna stängdes, och vindkraftsutbyggnaden fortsatte att forceras fram i oförminskad takt.

Med anledning av denna prekära situation beslutade vi på medlemsrådet 7 maj att uppdatera vår energipolitik. 

Det viktigaste är att så snabbt som möjligt värna och utöka Sveriges planerbara elproduktion. Därför förtydligar vi vårt ställningstagande om att satsa på Små Modulära Reaktorer (SMR), och att dessa ska kunna typgodkännas för att man sedan ska kunna bygga flera av samma modell utan långa tillståndsprocesser för varje enhet. Vi vill dessutom lägga omprövningen av vattenkraftens tillstånd på is så att vi inte riskerar förlora värdefull vattenkraftskapacitet.

Det är också tydligt att det inte hjälper att bara bygga mer vindkraft, vilket tycks ha varit regeringens strategi hittills. Precis som annan kraftproduktion har vindkraft miljökonsekvenser, inte minst lokalt. Det är hög tid att den fullt ut får ta ansvar för det, och etablering av vindkraftverk alltid ska förenas med krav på nedmontering, avfallshantering och återställande av platsen när vindkraftverket har tjänat ut.

Det är nu drygt 10 år sedan Sverige delades in i 4 elområden med olika elpris, och det är tveksamt om detta fått de effekter som man hoppades på. Några incitament att bygga ut elproduktion där den behövs mest tycks det inte ha blivit, tvärtom har produktionen minskat i södra Sverige och ökat i norr när man lagt ner kärnkraft och byggt ut vindkraft. Nu bör detta utvärderas, och andra alternativ till dagens modell övervägs.

Slutligen behöver det statliga bolaget Vattenfall tydliga direktiv att deras huvuduppdrag är att upprätthålla och stärka Sveriges elproduktion och elleverans. Det måste bli slut på spekulativa äventyr i utlandet och enorma vindkraftssatsningar till tveksam nytta.

Ta del av Medborgerlig Samlings uppdaterade energipolitiska program här.

Mikael Ståldal
Energipolitisk talesperson
Medborgerlig Samling

4 reaktioner till “Energikris och uppdaterad energipolitik

  1. Hej.
    1994 hyrde Vattenfall in undertecknad från Cap Gemimi med uppdraget att göra en utredning kopplat till kommande avreglering av elmarknaden . Vilka konsekvenser fick denna avreglering ? Utredningen gjordes kopplat till Värmdö Energi . Undertecknads utredning kom fram till att avregleringen i sig var relativt ”enkel” att bygga upp organisation och rutiner för att hantera. De stora ?? restes vad gäller nätet. Utredningen visade att det fanns ett direkt ointresse och bristfälliga rutiner för underhåll o nyinvestering i nätet . När rapporten presenterades för Vattenfall blev undertecknad något förvånad / besviken när man även centralt på vattenfall visade ointresse för nätet

    Gilla

  2. Problemet är att man använder vattenfall för få pengar till statskassan genom aktieutdelningen vilket borde tas upp i debatten tydligare. Martin

    Gilla

  3. Varför skall energiskatterna baseras på procent av råvarupris? Är det inte mer förnuftigt att kanske sätta en skattesats på X kronor per liter soppa eller kWh. Finns knappast anledning ayt statens inkomster skall öka med ökade marknadspriser på råvaran.

    Gilla

    1. Energiskatterna är inte procent av råvarupris, utan satt i kronor per liter eller kWh. Du kanske tänker på momsen, som är 25 procent av varans pris.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s