Ingen kan i dag med en ärligt menad hand på hjärtat säga sig ha full överblick över den svenska statsapparaten. Sak samma lär gälla i förhållande till åtminstone de större kommunerna i riket. Den skattefinansierade verksamheten har genom åren blivit alltmer mångfacetterad och svår att få grepp om. Lagboken tycks växa exponentiellt – inte minst på grund av EU.
Vem är det egentligen som styr?
Kärnuppgifterna som vi skattebetalare vill att det allmänna ska sköta med bravur blir alltmer eftersatta, samtidigt som nya områden under de senaste årtiondena har koloniserats av en offentlig sektor som vill bryta ny mark och blanda sig i sådant som vilket fordon vi ska köpa, vilken tidning vi ska läsa, vilken konst vi ska gilla och vilken kvällskurs vi ska anmäla oss till.
Och allt fler frågar sig med rätta: Vad f-n får jag för pengarna?
Det allmänna tenderar dessutom att vilja se människor som ömkliga offer. Det är alltid synd om ett antal grupper och listan blir allt längre. Detta ger omhändertagandeindustrin näring och nya klienter att ta hand om. När det gäller områden som asylinvandring och bistånd är det berättigat att tala om hela industriella komplex. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och de gamla borgerliga partierna består väl främst i att S gärna vill att fler och fler offentliganställda ska göra jobbet, medan det andra blocket vill lägga ut omhändertagandet på entreprenad.
För att travestera Margaret Thatcher: Så bygger man aldrig ett storartat samhälle.
Vi har genom åren sett att det inte blir några större förändringar, oavsett vilka av de etablerade riksdagspartierna som har regeringsmakten. Det kan hända saker på marginalen och ofta är det någon socialförsäkring, såsom sjukersättningar och a-kassa, som hamnar i fokus och debatteras. Den större översynen över vad det offentliga egentligen sysslar med i jämförelse med vad det offentliga borde ägna sig åt har aldrig blivit av.
Anledningen till att det blir så är egentligen ganska självklar. Politiska partier som har suttit vid makten i årtionden och i några fall i mer än 100 år blir naturligtvis en del av systemet. De saknar förmågan att trycka på ”omstart” – att i grunden ifrågasätta varför stat och kommun håller på med vissa verksamheter och drar på sig vissa utgifter, så att vi varken kan sänka skattetrycket eller ha råd med det som vi verkligen behöver den offentliga sektorn till. Dessa partier består inte av starka, självständiga medborgare. De är själva beroende av statsmakten.
Skatteslöseri hänger samman med ett demokratiskt förfall. Men det går att ändra på.
I dag lägger regeringen sin vårproposition på riksdagens bord. Det blir förstås mer pengar till fler ändamål. Oppositionen kommer att vara lam. I dag är därför en lämplig tidpunkt för oss i Medborgerlig Samling att dra i gång vår kampanj mot skatteslöseri och för ett omtag i frågan vad stat och kommun egentligen ska göra och därtill göra riktigt bra. Denna kampanj kommer av och till att drivas ända fram till valdagen i september 2022.
För det glada budskapet är att det går att göra stordåd. Om vi organiserar oss. Om vi kanaliserar kraften och önskan som finns hos oss svenska medborgare att få vara självständiga, men ha en stat som rycker in när staten behövs. Stöd oss i MED och gå med oss, så bidrar du också till förändringen!
Ilan Sadé
Partiledare för Medborgerlig Samling
Ett av de största slöseriområderna är den sk klimatpolitiken. Man kan inte ändra klimatet med politik. Vi borde bli det första klimatbejakande partiet. Jag rekommenderar terkommane besök på klimatupplysningen och klimatsans.
GillaGilla
Jag håller med – om klimatet. Folk blandar ihop klimatfrågan och miljöfrågorna. Visst förstör människorna mycket i miljön, smutsar ner sjöar, osv. Där finns mycket att göra. Men klimatet kan vi inte ändra på – förutom den dag vi kan flytta lite på solen.
GillaGilla
Elsa Widding säger att klimatsmart är miljödumt.
Hon försökte stoppa Maud från att köpa Neuron. Där kunde vi ha sparat 40 miljarder.
GillaGilla
För bara fyra millar hafver Vasastan fått en sandhög och några studsmattor: https://uvell.se/2021/04/15/vinnova-vinklar-undersokning/
GillaGilla