Chefer för de stora energibolagen Fortum, Vattenfall och Uniper varnar för att EU:s nya s.k. taxonomiförordning skulle skapa problem för Sverige elförsörjning då de energikällor som Sverige är beroende av skulle kunna missgynnas. Sara Skyttedal (KD) tar upp samma farhågor. De efterlyser att regeringen bättre tar tillvara Sveriges intressen i EU-förhandlingarna.

Man skulle kunna tro (eller kanske hoppas) att denna hållbarhetstaxonomi kommer bli ännu en i raden av menlösa pappersprodukter från EU som får föga betydelse i verkligheten. Så verkar dock inte bli fallet den här gången. Den kommer inte bara styra vart de omfattande stöden från EU kommer att gå, utan också påverka hur den privata finansmarknaden kommer agera när det gäller att finansiera olika investeringar, bl.a. ligga till grund för hur s.k. gröna fonder eller hållbara fonder utformas.

Denna hållbarhetstaxonomi skapar dock inte bara specifika problem för Sverige, det finns också mer grundläggande problem som energibolagscheferna antyder men inte slutför argumentationen kring:

“Problemet är att det är näst intill omöjligt att på ett objektivt sätt i detalj definiera vad som är hållbart. Det blir oundvikligen en hel del godtycklighet och politiskt värderande av vilka miljökonsekvenser man tycker är acceptabla och inte.”

Dessutom menar vi att det är högst problematiskt när politiker på detta sätt styr investeringar i näringslivet. Dels leder det på sikt till en form av planekonomi, och vi vet av historisk erfarenhet att detta hämmar innovation, konkurrens och utveckling.

Dessutom kommer politiska beslut på detta område att direkt gynna respektive missgynna olika privata företag, vilket lämnar fältet vidöppet för osund lobbyism och ren korruption. Ett konkret och aktuellt exempel på denna:

SeaTwirls ägare tjänade alltså pengar på detta, vilket visar att det finns incitament för företag i den sitsen att lobba på EU för att fatta denna typ av beslut. (Vi antyder inte att det skulle ha förekommit några oegentligheter i just detta fall.)

Det går naturligtvis inte att i varje läge helt undvika att privata företag gynnas eller missgynnas av politiska beslut. Men man bör sträva efter att minimera detta.

EU:s hållbarhetstaxonomi bör skrotas helt, och EU bör inte betala ut stöd till olika typer av energiproduktion. EU bör nöja sig med att bedriva grundläggande klimatpolitik genom mål för utsläppsminskningar och handel med utsläppsrätter. Det bör vara upp till näringslivet och medlemsländerna att besluta om vilka energikällor som det ska satsas på.

Mikael Ståldal
Energipolitisk talesperson

Medborgerlig Samling

 

Lennart Göranson
Marknadspolitisk talesperson

Medborgerlig Samling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s