Sverige har under de senaste hundra åren dominerats av socialdemokratin som politisk rörelse. Perioderna i regeringsställning och styrningen av kommuner och landsting – ”den hårda makten” – är sin sak, men herraväldet finns inte minst i form av det som man kan kalla för ”den mjuka makten”. Med detta menar vi ideologisk dominans inom områden som media och kulturvärlden, vilket ger en företrädesrätt till att formulera vad som över huvud taget utgör samhällsproblem. Då kan problemen formuleras för att passa den egna lösningen – mer stat, ökat skattetryck, mer likriktning.
Perioder då borgerliga partier har suttit i Rosenbad har egentligen, i mångt och mycket, präglats av en acceptans av socialdemokratins samhällssyn och i hög grad även av dess politik.
Under de senaste årtiondena har socialdemokratin, i kombination med idén om den stora staten, i allt högre grad anammat identitetspolitik och bristande omsorg om sammanhållningen i vårt land. Här har den funnit nya vänner bland socialliberaler och miljöpartister. Och det finns inga starka, frihetliga motkrafter som har förmågan att utmana detta bisarra och motsägelsefulla projekt.
Sverige dras i dag med stora problem. En politikerklass lever i symbios med media- och kultursektorn. De gamla folkrörelserna har tynat bort. Yttrandefriheten är satt under tryck. Samhället faller isär och en stor och oöverskådlig offentlig sektor präglar våra liv på alla möjliga fronter. Samtidigt misslyckas stat och kommun att utföra sina kärnuppgifter, som att upprätthålla lag och ordning i hela landet, och löftena inom grundläggande områden som skola och sjukvård hålls inte.
För att sammanfatta det hela: För mycket pengar går till för många saker, varför vi inte har råd med det som vi verkligen behöver.
Med begreppen medborgarmakt och grundtrygghet sammanfattar Medborgerlig Samling partiets politiska fokus fram till valet 2022 (klicka här).
Med ”makt” menar vi förmåga och inflytande, både över den egna livssituationen och över det land där vi är medborgare. Motsatsen är vanmakt och oförmåga – att någon annan har makten. Både den hårda och den mjuka varianten.
Medborgarmakt handlar om rättigheter och om ansvar. Att göra sina val i det privata utan pekpinnar från staten. Att kunna uttrycka sina åsikter utan brännmärkning från politiker, media eller kulturelit. Men också om att göra verklighet av grundlagens ord om att all offentlig makt utgår från folket. Vi vill att medborgarna får makt över partierna, partierna över riksdagen och riksdagen över partikanslierna. Inte det omvända, som nu. Vi vill skärpa möjligheterna att utkräva ansvar av dem som missbrukar den offentliga makten.
Medborgarmakt handlar också om att ge ansvaret tillbaka till civilsamhället för stora områden som staten har gjort till sitt revir. Att den som vill stödja särintressen ska kunna göra det frivilligt, med egna medel, och inte tvingas till det via skattsedeln. Medborgarmakt betyder att bestämma över en större del av den egna inkomsten.
I Medborgerlig Samlings Sverige är medborgarskapet något att vara stolt över, eftersom det har en konkret innebörd och är en del av det kitt som håller samman vårt land.
Grundtrygghet handlar om tryggheten att samhällets viktigaste funktioner fungerar, och fungerar väl. Skola, sjukvård, omsorg, infrastruktur, polis och försvar måste leverera så som medborgarna förväntar sig. Lösningen är inte alltid pengar, d v s ”satsningar” som leder till fortsatta skattehöjningar. I stället måste grundläggande systemfel angripas.
En alltför stor del av statsbudgeten går till det som inte utgör kärnverksamhet. Medborgerlig Samling vill stoppa offentlig finansiering av särintressen som bör vara civilsamhällets ansvar. Vi vill angripa skatteslöseri och bidragskaruseller som inte är ett allmänintresse.
Medborgerlig Samling skapades på grund av övertygelsen att de etablerade partierna och politikerna inte kan lösa de problem som de själva har skapat och utgör en del av. Denna övertygelse har blivit allt mer bekräftad. Efter två inledande valrörelser 2018 och 2019 ökar vi nu trycket på de frågor och perspektiv som vi ser som vårt huvudsakliga uppdrag att driva i svensk politik. Med medborgarmakt och grundtrygghet som ledord kommer vi inför nästa val föreslå en politik som förändrar Sverige. Det är en förändring som vårt land behöver och som inget annat parti erbjuder.
Ilan Sadé,
partiordförande Medborgerlig Samling
Lennart Göranson,
ledamot partistyrelsen Medborgerlig Samling
MED-bloggen 
Vad menar ni konkret med kärnintressen?
Och vilka områden ska skattefinansieras?
GillaGilla
Strategidokumentet exemplifierar begreppet kärnuppgifter med försvar, polis, rättsväsende, skola, sjukvård, omsorg och infrastruktur. Det är områden där det allmänna har ett särskilt ansvar att de fungerar. Det betyder inte att alla de områdena till 100 procent ska finansieras med budgetmedel.
GillaGillad av 1 person
Förenklat kan man nog säga att det finns en kategori där praktiskt taget alla är ense om att det är kärnverksamhet. Rikets försvar är ett exempel på klockren kärnverksamhet där såväl finansiering som operativ kontroll behöver ligga hos staten.
Sedan finns det också saker där de flesta nog skulle hålla med om att de INTE är kärnverksamhet, även om vissa kanske ändå tycker att de borde drivas i offentlig regi.
Det finns också en hel del gråzoner. Inte minst inom vården har vi dels frågan om finansiering och kravställning kontra utförande (dvs vissa saker kanske bör betalas med skattepengar, men kan utföras av privata aktörer; andra saker kanske faller utanför vad skattebetalarna är beredda att betala för).
Var gränsen går mellan kärnverksamhet och civilsamhällets domän, lär förändras när makten börjar fördelas över till civilsamhället. För att människor skall kunna ta ansvaret för vissa saker själva krävs att de ges en chans att spara långsiktigt, vilket förutsätter att de får behålla mer av sin lön ett bra tag först.
Ett första steg vore att börja diskutera offentliga åtaganden mer utifrån ett slags nollbasbudgetering: vad är det som staten MÅSTE lägga sig i? Vad bör staten absolut INTE göra?
GillaGillad av 2 personer
”andra saker kanske faller utanför vad skattebetalarna är beredda att betala för”
Och jag slänger in brandfacklan i bensinlagret, då jag hävdar att aborter som inte är medicinskt motiverade skall betalas av den som genomgår aborten själv.
GillaGillad av 1 person
Dolf. Eftersom du har emoji med en cigarett i munnen kan man ju ställa denna frågan, också en brandfackla.
Den som röker och får lungcancer – ska den också själv betala sin operation?
GillaGilla
Förväntade mig nästan en sådan fråga, inte med avseende på just mig eller min logotyp*, men vad avser rökning, för det brukar vara standardexemplet som tas upp som någon form av motargument. ”självorsakat” kommer ofta som argument varför människor inte skall få vård för vissa saker eller nedprioriteras, och då brukar det handla just om sjukdomar och tillstånd som tillskrivs rökning eller dålig kosthållning eller svår fetma.
1. Notera att det inte är ”självorsakat” som ligger till grund för min åsikt att personen själv skall betala för aborten, utan att jag grundar det på att en graviditet inte är en sjukdom och att jag helt enkelt inte ser abort som sjuk- eller hälsovård. (I de fall att en abort verkligen är medicinskt motiverad, t.ex. gravt missbildat foster, graviditeten bör avbrytas därför att moderns liv är i fara osv. är det en annan femma, för då handlar det verkligen om sjukvård.)
2. Argumentet att rökare skall betala sin vård själva för att sjukdomen är självförvållad är problematisk på flera punkter:
a. den tar inte hänsyn till att rökaren bidrar till sjukvården genom sina skatteinbetalningar precis som alla andra
b. det går knappast att fastslå med bestämdhet i det enskilda fallet att det är just rökningen som är den avgörande orsaken till sjukdomen även om man kan misstänka det. Och hur skall man t.ex. ställa sig till om en person som jag har fått lungcancer och rökte 40 cigaretter om dagen, men det var (som i mitt fall) för 15 år sedan? Hur stor betydelse rökningen har i det fallet kan aldrig bli något annat än mer eller mindre kvalificerade gissningar.
3. Om man nu har synpunkter på rökares sjukvård med ”självförvållat”-argumentet, hur skall man då ställa sig till andra skador och sjukdomstillstånd som är självförvållade t.ex. pga. av narkotika eller självmordsförsök. Hur skall man ställa sig till människor som skadar sig i olyckor för att de slarvat med uppenbara säkerhetsföreskrifter? Skall man låta bli att vårda någon som spräckt skallen efter att ha cyklat utan hjälm? Personer som har ryggproblem därför att de haft dålig lyftteknik osv osv.
Som sagt, att jag anser aborterskan själv skall betala sin abort har inget med ”självförvållat” att göra utan grundar sig helt på att en graviditet inte är en skada eller ett sjukdomstillstånd.
*Jag har rökuppehåll sen ungefär 15 år tillbaka. Har vid ett tillfälle prövat ett par bloss på en e-cigarett och vid ett annat tillfälle testat ett te-påsesnus under dessa 15 år. I övrigt helt nikotinfri. Men min logotyp har jag använt sen mitten av 80-talet.
GillaGilla