EU består idag av 28 medlemsländer. Trots de ökande olikheterna i och med unionens utvidgning, har samarbetet fortsatt att drivas mot ökad överstatlighet och likriktning på allt fler områden. Det har skapat spänningar och motsättningar, inte bara mellan medlemsländerna utan även inom länderna. Storbritanniens val att lämna unionen är ett exempel på detta.

Idag hanterar EU åtskilliga frågor som lika gärna eller mycket bättre kan hanteras på nationell nivå. Subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen — att besluten ska tas så nära invånarna som möjligt — har hamnat helt i skymundan. Snarare har en utveckling mot en ”enhetsstat” aktivt drivits på i en naiv förhoppning om att detta skulle lösa problemet med EU:s svaga legitimitet hos befolkningen.

Vi menar att det är precis tvärtom: För att förtroendet för europasamarbetet ska återfås så att EU inte helt krackelerar, måste utvecklingen mot att skapa en federation med ännu mer överstatlighet brytas.

Att i detta läge diskutera enskildheter i EU:s agerande är fel fokus. Det behövs genomgripande reformer för att unionen åter ska bli en organisation för mellanstatligt samarbete. Utgångspunkten för ett framtida EU-samarbete som människor kan ha förtroende för måste vara att endast beslut med tydlig överstatlig karaktär ska tas på EU-nivån.

Att Europas länder är olika är en styrka, inte en svaghet, och har alltid varit så. Behoven av och önskemål om samarbete varierar från land till land. Hur EU är organiserat måste ta hänsyn till det. Det måste vara möjligt för ländernas befolkningar att få säga sitt och kunna ändra de villkor som deras medlemskap bygger på.

Istället för att ha enhetliga medlemskap för alla länder, förordar vi anpassade medlemskap som regel. Istället för att göra ständiga undantag så ska varje medlemsland självt kunna välja vilka delar av EU-samarbetet man vill delta i och vilka delar man vill stå utanför. Principen om anpassat medlemskap tillämpas i vissa avseenden redan i dag. Till exempel deltar endast 19 av de 28 medlemsländerna i eurosamarbetet.

En annan fördel med ett bantat EU-samarbete är att det gigantiska slöseri som idag pågår med hänvisning till ”alla viktiga beslut som tas”, kan minskas.

I ett EU som hanterar betydligt färre frågor har ett direktvalt parlament inte längre någon funktion. Att dessa 751 ledamöter med respektive assistenter och extra resurser dessutom flyttar till Strasbourg från Bryssel under en vecka i månaden utgör en fullkomligt oanständig pengarullning. Att avveckla det stora och kostsamma EU-parlamentet skulle innebära att miljarder kronor kunde återföras till ländernas invånare, vilket också är vårt mål.

Medborgerlig Samling säger ja till EU, men det måste vara ett EU som har chans att hålla ihop även på sikt. De stormaktsambitioner som vissa partier och EU-politiker idag uppvisar — även här i Sverige — gynnar inte Europas utveckling.

Att fortsätta omstöpningen av EU allt närmre en enhetsstat har svagt stöd hos ländernas medborgare. Ett bra och hållbart samarbete mellan Europas länder byggs bäst stegvis och måste bygga på frivillighet, inte tvång.

Fredrik Sander

första namn på Medborgerlig Samlings lista i valet till EU-parlamentet

 

 

Josefin Utas

demokratipolitisk talesperson, Medborgerlig Samling

En reaktion till “Dags att avveckla EU-parlamentet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s