Våren 2018 hade Sveriges Television en programidé att låta riksdagens partier redovisa sina visioner inför höstens kommande val. Avsaknaden av framtidsvisioner var beklämmande, trots det speciellt utformade programformatet. Utan att veta vart vi vill, hur ska vi då kunna planera och genomföra åtgärder? Sverige är i behov av bredare grepp i politiken. Vi behöver sikta i det längre perspektivet. Och för att uppnå detta är den samhälleliga visionen nödvändig.

Staten har ett antal kärnuppgifter, i första hand försvar, rättsväsende, sjukvård, utbildning och infrastruktur. De kräver stora resurser som alla ska bidra till. De utgör statens skyldigheter. Övrigt bör lämnas till civilsamhället. Idag missköts dessa kärnuppdrag och de har nära nog drunknat i en statsapparat som omfattar allt mer detaljstyrning och åtaganden utanför kärnuppgifterna som genusperspektiv, styrning av forskning och kulturyttringar samt onödig styrning av medborgarnas livsval.

Medborgerlig Samling har ett heltäckande välutvecklat politiskt program som ger makten över den framtida samhällsutvecklingen tillbaka till medborgarna. Det bygger på en vision som skulle göra Sverige till ett säkert och långsiktigt framgångsrikt land att leva i.

Nedan tar jag upp några exempel på samhällsförändringar, som vi skulle kunna uppleva inom den kommande tioårsperioden med MED:s politik.

Samhället 2028 – en vision

Staten ägnar sig åt kärnverksamheten

Staten är 2028 fokuserad på att utföra sina kärnuppgifter som i huvudsak omfattar rättssystem, civilt och militärt försvar, skola, infrastruktur, sjukvård och äldrevård.  Annan verksamhet har i stora delar tagits över av civilsamhället. Antalet statliga myndigheter som alla effektivt sköter kärnverksamheterna har minskats till ett minimum. Detta har friställt många kompetenta personer som kan finna viktiga roller i de civila verksamheterna.

Tillsättningar av offentliga tjänster är uteslutande baserade på meriter.

Demokrati

Det tidigare omfattande partistödet har reducerats och de kvarvarande partierna lever idag – 2028 – på stöd av sina medlemmar och donationer och inte längre på skattebetalarna. Samtidigt har rekryteringsbasen för politiska uppdrag breddats då fler personer är aktiva medlemmar. På detta sätt har demokratin stärkts och yrkespolitiker nästan försvunnit. Politiker är förankrade i samhället på ett direktare sätt, bl.a. genom personval. Debatterna förs med sakliga argument och parterna anstränger sig att besvara de frågor och invändningar som ställs. Regeringskansliet har minskats och stöttar nu en mindre men betydligt mer fokuserad regering. Riksdagen har också krympts och har nu 249 ledamöter. En konstitutionsdomstol har införts som garant för att våra politiker följer våra grundlagar och säkrar kommunernas självbestämmande. På detta sätt har demokratin och yttrandefriheten befästs. Politiken är en del av samhället.

Försvar

Sverige har ett starkt försvar med en kostnad motsvarande 2,5 % av BNP som norm. Vi har byggt nya eller återtagit regementen och försvarsanläggningar, som ersätter de tidigare nedlagda. Vårt flygvapen, kustförsvar och luftvärn har stärkts. Flottan har byggts ut både i Östersjön och på Västkusten. Värnplikten för både män och kvinnor är återinförd vilket förutom försvarsförmågan även främjar samhällsgemenskapen.

Rättsväsende

Sverige är nu en rättsstat som kan ge trygghet för alla. Polisväsendet och domstolssystemet lagför och straffar brottslingar effektivt. Även s.k. vardagsbrott utreds och lagförs, då polisväsendet har ökat både sin effektivitet och sin storlek. Brottsligheten begränsas genom förebyggande verksamhet. Särskilt viktigt i detta arbete är att antalet utanförskapsområden har minskat kraftigt. Detta har skett genom att staten medvetet och metodiskt återtagit kontrollen i dessa områden genom ökade polis- och rättsinsatser. Detta kombinerat med ett målmedvetet arbete för assimilering av första och andra generationens svenskar med invandringsbakgrund.

Grova brottslingar som ej är svenska medborgare och personer som på falska grunder erhållit uppehållstillstånd har utvisats och återsänds till sina hemländer. Efter att ha erhållit nya direktiv har domstolsväsendet frångått sin praxis att döma efter den lägre straffskalan. Mängd- och ungdomsrabatter är starkt begränsade. Brottens nollvision genomsyrar rättstillämpningen. Rättsväsendet styrs meritokratiskt.

Skatter

Sverige är på väg att bli ett lågskatteland. Vårt skatteuttag ligger kring 30% av BNP (2018 ca 45% av BNP). Detta kunde genomföras då staten ägnar sig åt sina kärnområden istället för diverseverksamhet, något som civilsamhället nu kan sköta bättre med en större disponibel inkomst.  Skatt på lön har minimerats i syfte att ge maximalt incitament till eget arbete. Statens inkomster kommer huvudsakligen från konsumtionsskatter och företagsskatter men även dessa ska vara låga.

Kommunerna har, genom initiativet att företagsskatt kan betalas till kommunen snarare än staten, fått ett helt nytt intresse av att förbättra för den lokala företagsamheten och bygga en starkare och individuellt anpassad kommun. Det kommunala utjämningssystemet som gynnar kommunalt slöseri och straffar skötsamma kommuner har starkt begränsats.

Utbildning

Lärarutbildningen har stärkts och inriktas mot ämneskunskaper. Examen på olika nivåer i skolsystemet har återinförts och dess objektivitet garanteras genom nationella krav och prov som rättas av oberoende lärare. Betyg kan införas från första klass.

Språkundervisningen har stärkts och genomförs nu från första klass. Inte bara i svenska och engelska utan även i andra språk. Friskolor är, liksom de statliga/kommunala skolorna, naturliga delar av ett fungerande skolsystem. Alla skolor är sekulära. Elitskolor för speciellt begåvade barn inom olika områden finns även för teoretiska ämnen.

På universiteten genomsyras forskning och undervisning av strävan efter kunskap och evidens. Tillsättningar görs på meritokratisk grund och universiteten har gjorts oberoende av statlig detaljstyrning. Antagningskraven och examenskraven på de högre utbildningarna har höjts och genomströmningen ligger på en hög nivå.

Vård och omsorg

Styrningen av sjukvården har helt förändrats genom att läkarvetenskap och beprövad erfarenhet tillåts påverka besluten inom de styrande organen. Köerna har försvunnit genom den effektivisering av vården som skett och inte via centralisering utan decentralisering till flera mindre sjukhus i hela landet. Fri etableringsrätt och patienternas fria val har starkt bidragit till ökad effektivitet och nöjdare patienter.  Sjuksköterskor och läkare använder numera merparten av sin tid till det de är utbildade för, dvs. att vårda patienter. På detta sätt finns nu ingen egentlig läkar- eller sjuksköterskebrist. Landstingsorganisationen har skrotats och den resurstilldelning och tillsyn som behövs sköts av staten på ett för hela landet likvärdigt sätt. Huvudmannaskapet för sjukvårdsproduktion ligger hos staten.

Sverige har nu en stark äldrevård. De som önskar kan få äldreboende av god kvalitet alternativt god vård i hemmet. Distribution av mat sker från lokala kök. Personalen på boendena är utbildad och hjälpmedel finns för att förenkla deras arbete samtidigt som tid frigörs för samtal och närvaro.

Infrastruktur

En omställning till förnybara drivmedel för bilar och lastbilar är nästan helt genomförd med fokus på eldrift. Ett nationellt system för vägavgifter har skapats och dessa avgifter tas nu ut baserat på nyttjande och vikt. Vägavgifterna används oavkortat till underhåll och nybygge av väg. Systemet med vägavgifter har öppnat för privata investeringar i Sveriges vägnät och flera motorvägsbyggen pågår som helt drivs av privata aktörer.

Sverige bygger kontinuerligt ut väg och järnväg med målet att göra dessa både robusta och med hög kapacitet. Befintliga banor mellan de tre storstäderna är på god väg att byggas ut till 4-spår av normal standard. Satsningarna på höghastighetståg har övergetts och istället byggs fler och längre sträckor i hela Sverige ut till dubbelspår.

Sverige är ett av de ledande länderna på ny teknik och har flera sträckor med provbanor av typ ”rörtubståg” som komplement till flyg och tåg.

De allra flesta hushåll i Sverige är idag anslutna med fiber till internet vilket har gjort att andelen som jobbar på distans har ökat och därmed reducerat antalet jobbpendlare.

Migration

Sverige välkomnar personer som kan försörja sig och bidra till det svenska samhället. Fokus är på assimilering i samhället och individens eget ansvar. Sverige har som grundinställning att flyktingar eller migranter som beviljats uppehållstillstånd ska försörja sig själva och sina anhöriga. Dock hjälper samhället givetvis till under en begränsad introduktionsperiod. Idag har huvuddelen av de invandrade osubventionerade arbeten och självförsörjning, eller har återvänt till sina hemländer.

Asylrätten har i mycket begränsad form nyligen återinförts efter ett längre stopp för att hantera den situation som uppkom under ett antal decennier efter 1990. För att ge största nytta av insatta resurser ges människor på flykt undan krigshandlingar i första hand hjälp på plats. Medborgarskap beviljas bara den med känd identitet som har bott minst 10 år i Sverige, talar svenska, varaktigt försörjer sig själv och inte är straffad.

Energi

Sverige har beslutat att satsa vidare på utbyggnad av kärnkraft Generation 4. Elbilar och en ökande användning av järnväg har också ställt högre krav på eltillgång än tidigare, vilket gör att en satsning på kärnkraft är en bra lösning. Vattenkraft har sina utbyggnadsbegränsningar och vind- och solkraft kan inte alltid leverera kontinuerlig energi när den behövs. Distributionsnätet har stärkts för att säkra tillgängligheten och den strategiska säkerheten. Elprishöjningarna har kunnat begränsas genom den utbyggda kärnkraften och minskat skatteuttag.

Bistånd

Behov, evidens och effektivitet styr våra insatser generellt. Direkta utbetalningar till regimer är inte längre aktuellt. Vi samarbetar fokuserat med andra länder för att ge större tyngd och maximal hjälpinsats. Människor får hjälp att ta ansvar för sin egen utveckling och allt bistånd utgörs av riktade insatser med noggrann uppföljning av resultaten. Detta gör att levnadsförhållandena förbättras och ger människor ”på plats” en möjlighet att lokalt förbättra sina omständigheter. En stor del av våra tidigare migrationskostnader har kunnat styras om till denna form av stöd.

EU-politik

EU har, i enlighet med våra och andras länders önskningar, lämnat den federalistiska tanken och arbetar nu som ett förbund av autonoma stater. Samordningen innefattar medlemsländernas politik avseende handel, säkerhet, miljö och migration. Våra strävanden att minska subventioner till jordbruk och stöd till Sydeuropa, driva avveckling av den sociala fonden och innovationsprogrammet har minskat våra-EU avgifter markant. Vidare är Sverige på väg att få ett permanent undantag att införa euron.

Kultur och media

Kulturpolitiken är opolitisk och sekulär. Den är begränsad till ett bevarande och utvecklande av tidlös kunskap och bildning. Detta omfattar bibliotek, museer och scenkonst både på det nationella och lokala planet. Bidragen till föreningslivet, förutom ungdomsidrott, har minskats drastiskt och genom sänkta skatteuttag kan medborgarna själva välja vilka kulturyttringar de vill stödja.

Public service har lagts ner och ersatts av ett starkt begränsat offentligt utbud, som utan politisk vinkling ägnar sig åt nyhetsförmedling, granskning av samhällsfrågor och offentlig makt.

Nu betalas och bestäms det övriga medieutbudet av privata aktörer vars service medborgarna själva väljer om de vill betala för.

Presstödet har avskaffats i den helt förändrade mediemiljön vi nu sett utvecklas.

Visionen konkretiseras

Min vision är att Sverige ska återta de framstående positioner som vi tidigare har hållit vid internationella jämförelser. Medborgerlig Samlings Idéprogram ger ytterligare detaljer, liksom t.ex. det Skattepolitiska programmet.  Som ett tydligt exempel på de konkreta åtgärder Medborgerlig Samling driver tjänar vårt Rättspolitiska program. Trettio sidor konkreta åtgärder, som kan införas under en mandatperiod om viljan finns. Grunden för ett annat och bättre Sverige finns i Medborgerlig Samlings politik.

 

Claes Rickeby, medlem i Medborgerlig Samling

6 reaktioner till “Ett annat Sverige är möjligt – en politisk vision för ett bättre Sverige med MED:s politik år 2028

  1. Jag tror inte att det är bristen på fiberanslutning till Internet som hindrar folk från att distansarbeta. De flesta har redan tillräckligt bra Internetanslutning hemma.

    Gilla

  2. Ja, det vill jag ha!

    (Sedan är även här ”kärnverksamheter” lite för brett definierat, men man får väl ta ett steg i taget med ett trygghetsknarkande folk.)

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s