Diskussionerna kring regeringsbildningen fortsätter. Anledningen till att det har dragit ut på tiden är det bara finns en enda fråga som styr och som överskuggar alla andra inom politiken: förhållningssättet till SD. Medan detta pågår växer allvarliga samhällsproblem i landet. Att politikerföraktet ökar är inte konstigt.
De övriga partierna vägrar att ens fråga SD, prata med deras representanter som vuxna vanliga människor gör, för att få veta vad som skulle kunna göra att de kan tänka sig att stödja ett regeringsalternativ framför ett annat. Istället fortsätter man att fantisera om vad partiet skulle tycka om man pratade med det.
Med dessa irrationella principer som ledstjärnor tvingas de övriga partierna slå knut på sig själva för att föreslå styrande konstellationer. Allt medan SD lugnt kan luta sig tillbaks utan att behöva argumentera, prioritera eller ta någon form av ansvar.
Riksdagspartiernas agerande visar på en snedvriden syn på makt inom demokratin och på själva poängen med politik. Politisk makt ses som något enkelt och lätt som man har för skojs skull och som man bara kan acceptera att ens kompisar har, det vill säga några som är ”snälla”. På motsvarande sätt klarar man inte av tanken på att en ”ond” fiende får igenom något, inte ens om det är något man själv håller med om.
Är man som politiker inte intresserad av att använda sin makt och sitt mandat till att driva på för förändring i landet kan man förstås nöja sig med att låta politiken bli till en nationell såpopera och ett relationsdrama. Men då är man på kollisionskurs med befolkningen och med grundtanken i demokratin.
Demokrati, som betyder folkstyre, handlar i första hand om ”styre”, det vill säga vad vi ska göra och inte varför. ”Varför” klarar var och en av själv. Det handlar alltså om att ge makt åt några att genomföra och styra mot det folket vill. För oss som bor i Sverige är det alltså de politiska besluten och vad som görs med våra inbetalade skattepengar som spelar roll. Det påverkar om våra sjuka nära och kära får vård i tid. Om våra familjemedlemmar kan gå hem tryggt på kvällen. Eller om barnen får den start i livet de behöver genom en bra skola och lyckas få en bostad när de är stora nog att flytta hemifrån och påbörja sina egna liv.
Befolkningen förväntar sig således politiska makthavare som kavlar upp ärmarna och tar tag i de samhällsproblem som finns. Det är uppdraget från folket till de folkvalda. Då måste politiken handla om faktiska åsikter i sakfrågor – inte prestige och diverse känslomässiga vanföreställningar.
Ute i landets olika kommuner har de folkvalda börjat anamma ett mer sansat och sakligt förhållningssätt gentemot SD och gentemot sitt uppdrag. Varför är det så omöjligt i rikspolitiken?
Låsningarna som finns kommer att behöva brytas förr eller senare ändå. Frågan är bara när och vad den långa plågan då kommer att ha kostat.
Ett extraval kan vara precis det som Sverige behöver. Det råder skriande brist på lyhörda politiker och partier som ser och förstår vanliga människors problem. Men som också har ryggrad nog att tro på sig själva, sin förhandlingsförmåga och som accepterar demokratins premisser.
Josefin Utas,
demokratipolitisk talesperson Medborgerlig Samling
MED-bloggen 
Reblogga detta på Looking for my inner peace.
GillaGilla
En mycket välskriven, tydlig och enkel redogörelse av vad man skall förvänta sig av politiker.
Så länge man inte konkret kan ange vad det är man är emot i sakfrågor så blir det underligt att man vet att SD (i detta fall) får stor påverkan på vilka samhällsfrågor och hur man vill lösa dessa
man kommer att få.
GillaGilla
Förhoppningsvis förstår man i L ledningen att man har grundlurat sina väljare att tro att man röstat för en allians politk och tar sitt förnuft till fånga
GillaGillad av 1 person
Josefin uttrycker exakt vad åtminstone folk i mina kretsar pratar om. Nämligen dessa prestigefyllda låsningar om relationerna till SD.
Om det nu blir extraval, vilket många hoppas, bör väljarna rimligtvis straffa de skyldiga, men det är långt dit eftersom sondering verkar vara halmstrået somliga tror på.
Fortsättning följer på onsdag då Ulf röstas bort.
GillaGillad av 1 person
Är inte så säker att Björklund klarar pressen
GillaGilla
Ulf Kristersson häromdagen: ”Detta är ingen sällskapslek. Det är allvar.”
Kommentar överflödig.
GillaGilla
”Istället fortsätter man att fantisera om vad partiet skulle tycka om man pratade med det.”
Har sällan sett det sammanfattat så koncist!
GillaGillad av 1 person
Bra! Josefin.
Det enkla är att formulera vad vi vill.
Hur ska vi få dårarna till politiker att göra det vi vill??
Jag törs inte hoppas att ett nyval skulle förändra något.
Några ser vad som behövs men hur många är beredda att ändra sitt tidigare val för att uppnå förändring.
Jag törs inte heller våga hoppas att vårt parti skulle kunna bli ett riksdagsparti, inte för att det skulle förändra den rådande situationen, utan bara vara ett stort steg för oss i rätt riktning.
GillaGilla
Väldigt bra beskrivning av politiken som nationell såpopera och relationsdrama. Sjuklövern är direkt på kollisionskurs med folket och med demokratin. Vi har rikspolitiker som fjärmat sig från sin huvudsakliga uppgift, att styra landet väl. Deras tjäbbel om SD är ovärdigt den uppgift de är satta till att utföra. Låt oss få ett nyval, vilket jag tror är en väg till ett ännu starkare konservativt block i riksdagen.
GillaGillad av 1 person
Absolut. Ett exraval måste komma till innan ”problemen” kan lösas. Det ohederliga agerandet från L och C att utnyttja SD för att avsätta Statsministern samt också för att välja en Moderat Talman men sedan slå stopp mot fortsatt regeringsbildning gör att båda kommer att krympa väsentligt i ett extraval. Därför kommer dom att förhala det så länge som möjligt.
GillaGilla
Som du kan se av ett inlägg på mitt flöde finns det starka krafter i L som revolterar och kanske kan påverka L:s beslut.
C finns det ingen orsak att vara trogna mot!
GillaGilla