DEBATT. I Sverige infördes rösträtt till riksdagen 1866. Den var då begränsad till män med en viss inkomst eller förmögenhet och rösträtten till första kammaren var graderad efter inkomst. 1909 fick män allmän och lika rösträtt och detta tillkom även kvinnor efter riksdagens beslut 1919. Rösträttsåldern sattes till 23 år och som villkor gällde fullgjord värnplikt för män, att inte vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd. Dessa villkor har sedermera successivt tagits bort så att alla svenska medborgare har rösträtt från fyllda 18 år. 1968 fick utlandssvenskar rösträtt i val till riksdagsdagen och 1976 infördes rösträtt i kommun- och landstingsval för utländska medborgare bosatta i landet.

Man kan argumentera för att bara den som betalar skatt ska ha yttranderätt över hur skattemedlen ska användas och att den som inte är beredd att gå ut i strid för sitt land inte ska bestämma över krigsinsatser. Men det är knappast vad vi anser vara ett demokratiskt system idag. Men inte desto mindre kan vi finna många brister i vårt nuvarande system.

Den allmänna och lika rösträttens existens har i alla tider inneburit majoritetsvälde, ett system där flertalet i egenskap av sin numerär kan hålla nere fåtalet utan andra argument än just att vara ett flertal. När en majoritet, aldrig så knapp, väl har bestämt sig för att genomdriva en viss agenda så är det ytterst lite som sätter stopp för det. Så länge det går att få ihop en majoritet finns det goda möjligheter för denna att berika sig på en minoritet genom en omfördelningspolitik som gynnar majoriteten på minoritetens bekostnad.

Systemet ger också starka incitament för att använda sig av demografisk manipulation för att stärka och cementera status quo. De senaste årens migration från tredje världen har i alla fall delvis varit en slags väljarimport för framför allt Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Som lök på laxen gynnar inflödet av migranter också den omfattande omhändertagandeindustrin och de personer som har sin utkomst där. Personer som också kan förväntas hylla ”den humanitära stormakten” med påföljande egna arbetstillfällen och rösta till vänster. Det innebär att dessa partiers professionella politiker har ett karriärmässigt egenintresse i den demografiska utvecklingen. Det innebär alltså att det finns starka anledningar för etablerade partier att fortsätta med migration från tredje världen hellre än att hjälpa folk på plats. Nio tusen afghanska män som får amnesti i Sverige kan användas som politisk valuta på valdagen. En miljon barn som får rent vatten i Sudan är i det här sammanhanget totalt ointressanta för politikerna eftersom dessa inte kommer att ha rösträtt i svenska val. Av samma skäl anar jag hur regeringen Löfven har motarbetat arbetskraftsinvandrare, då dessa kan förväntas stå längre till höger rent politiskt. Egenintresset ljuger aldrig och det är därför Sverige har öppna bidragskranar till folk som aldrig har betalat in skatt medan den som vill komma hit för att bidra oftast får brottas med en bisarr byråkrati. Det är inte frågan om att vara för eller mot invandring – det är frågan om att kunna diskutera invandring av grupper som har svårt att hitta egen försörjning och därför stödjer partier som ägnar sig åt omfördelning via beskattning och bidragssystem.

Nu har vi ett system där stora grupper kan rösta sig till små gruppers medel just genom sin storlek. Om den amerikanska revolutionen var en protest mot ett skattesystem där de som betalade in skatt inte fick rösta, bör dagens problem beskrivas som det omvända. Idag har människor rösträtt fastän de inte betalar in skatt. De kan alltså nyttja demokratins mekanismer för att tillgodogöra sig andras resurser. I och med påfyllnaden av grupper med en viss demografisk profil så har vi fått ett politiskt system som numera är etnifierat. Detta såg vi konkreta exempel på där personer kryssade sig förbi partiers listor genom aktiv uppvaktning av en viss etnisk diaspora eller andra som försökte köpa sig fördelar i utbyte mot ett stort antal röster från en viss grupp.

Mycket av valpropagandan inför 2018 var skriven eller inspelad på främmande språk. Det innebär att personer med mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket aktivt uppmanades att rösta trots att de hade begränsade möjligheter att ta del av ett flertal andra källor för information. Demokrati är ett ord som från grekiska betyder att folket styr. Men det förutsätter också att det finns något slags folkgemenskap som minsta gemensamma nämnare. Vissa drar denna vid etniska blodsband, andra drar den vid en gemensam kultur och ett gemensamt språk medan det finns vissa länder som har en ännu lösare definition. Sveriges omvandling från ett etniskt homogent samhälle till ett multietniskt samhälle gör att det skapas en viss begreppsförvirring om vad en svensk ens är. En rimlig utgångspunkt bör dock vara att svenska språket är och bör förbli en absolut minsta gemensam nämnare för delaktighet i den demokratiska processen. Detta baseras på hävd och tradition, det underlättar också att den politiska diskussionen i offentligheten har ett språk som alla kan förstå. Därför är det ett rimligt krav att ha klarat av ett språktest för rösträtt till samtliga val.

Vad gäller demografisk manipulation bör ingen regering kunna påverka nästa val genom en viss typ av invandringspolitik. Därför borde det dröja minst två hela mandatperioder innan en invandrare får rösträtt. Omvänt bör gälla att en person som har levt utanför Sverige i två mandatperioder inte får rösta i svenska val förrän denne bosätter sig i Sverige igen. Det är inte rimligt att någon sitter i t.ex. Thailand och eldar på utlandssvenskar att påverka situationen i ett land som de själva valde att lämna för länge sedan. Bor man inte i ett land och inte betalar skatt till det så upphör kopplingen till offentlig maktutövning.

Att ha en åtminstone rudimentär insikt om hur samhället fungerar och kunna orientera sig där måste vara ett minsta krav man kan ställa på den som ska delta i den demokratiska processen. Det är bl.a. därför vi är överens om att inte ge fyraåriga barn rösträtt. Samtidigt kan man naturligtvis ifrågasätta det rimliga i att ge rösträtt åt en person som visserligen har uppnått 18 års ålder men som står på en fyraårings kognitiva nivå. Och lika lite som föräldrar har multipla röster för sina barn ska en förvaltare kunna rösta för sin handikappade skyddsling, vilket är fallet idag. Det är ingen stor fråga, men den är principiell och den kan vara tungan på vågen vid jämna val.

Jag anser det därför rimligt:

  • Att valinformation inte upprättas och distribueras på andra språk än svenska.
  • Att för vinnande av medborgarskap, och därmed rösträtt till riksdagen, ska det krävas godkända språk- och kunskapsprov.
  • Att man ska ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i minst 8 år för att ges medborgarskap.
  • Att utländska medborgare och statslösa som vill rösta i kommunal- och landstingsval ska genomgå språk- och kunskapstest och ska ha varit mantalsskrivna i Sverige i minst 5 år.
  • Att invandrare som redan vunnit medborgarskap i vuxen ålder ska få ansöka om att bli upptagen i röstlängden och därvid kunna påvisa rimliga kunskaper i svenska.
  • Att endast fysiska handikapp, av läkare intygade, ska utgöra grund för röstning genom ombud.
  • Att svenska medborgare som stadigvarande bosatt sig i utlandet i mer än åtta år ej ska ha rösträtt i Sverige.

Leo Sundberg,

medlem Medborgerlig Samling

 

 

MED tycker
Medborgerlig Samling värnar den allmänna och lika rösträtten. Med rätt följer också en viss skyldighet att informera sig upp till en grundläggande nivå om det samhälle som man genom sin röst är med och påverkar. En sådan nivå kan svårligen uppnås utan kunskaper i vårt gemensamma språk. MED ställer därför bl.a. krav på språkkunskaper, egen försörjning och en längre vistelsetid i landet för att erhålla medborgarskap och därmed rösträtt till Sveriges riksdag. MED anser även att det är rimligt att kräva medborgarskap för rösträtt i kommunal- och landstingsvalen. Valinformation på främmande språk är ett symptom på problemet att vi har alltför många röstberättigade som inte kan tillägna sig allsidig information om valet. Rutinerna för röstning genom ombud kan behöva ses över för att säkerställa att det är den röstandes egen viljeyttring som kommer fram i valhandlingen, inte ombudets.

 

23 reaktioner till “Rösträtten bör inte vara till för alla

  1. Om rösträtten ska tas bort för svenskar stadigvarande bosatta utomlands måste rimligtvis beskattningen av deras inkomster och förmögenheter även upphöra efter åtta år.

    Liked by 3 people

    1. Hela världen är begränsat skattskyldig i Sverige. Om någon gästarbetare kommer hit en sommar så får de betala en viss skatt o.s.v. Helt undan kan man inte komma.

      Bor någon i utlandet så bör deras huvudsakliga skattskyldighet ligga där. Av det skälet tycker jag inte svenska pensionärer i utlandet ska behöva betala svensk källskatt heller.

      Å andra sidan ser jag inte varför man ska behöva betala skatt på pensioner från början, det är ju något som man redan har skattat för en gång.

      Liked by 1 person

      1. Du hävdar att pension är något man redan skattat för i Sverige. Tråkigt att Skatteverket inte delar din uppfattning.

        Det som avsätts till pension från arbetsgivaren är mycket tveksamt skattade pengar. Det du själv betalat in på en privat pensionsförsäkring har du under väldigt många år fått reducerad skatt för.

        Oklart om det fortfarande är så!

        Hur menar du att det redan är skattat för pensionerna?

        Gilla

      2. Jag är utlandssvensk sedan mer än åtta år och stolt innehavare av en styck Riksdagsobligation.

        Kan någon berätta för mig var och när MED tidigare sagt att min svenska rösträtt skulle tas bort – helst då något som skrevs innan jag bidrog ekonomiskt till partiet?

        Gilla

      3. Kristian: Viktigt att notera här är detta förslag, att rösträtten ska tas bort för utlandssvenskar (efter 8 år), INTE är MED:s partilinje utan istället Leos egen personliga uppfattning!

        Mons Krabbe, Integrationspolitisk talesperson

        Gilla

  2. Jag gjorde ett liknande inlägg åt Landsbygdspartiet oberoende inför valet, men partistyrelsen valde att inte publicera för att inte få någon SD-stämpel på sig. Men jag menar att frågan måste drivas. Så här skrev jag:
    Ändra valsystemet!
    Sverige har under senaste åren genomgått en kraftig demografisk förändring. Valsystemet har dock inte tagit hänsyn till detta och en förändring måste ske.

    Vid valet 2022 kommer troligen mer än av 50% av Sveriges befolkning att bo i Stockholm, Göteborg eller Malmö med förorter. Detta motsvarar c:a 1,5% av Sveriges yta. Oavsett vilket parti man röstar på, så blir det alltså dessa 1,5% som bestämmer över resterande 98,5%. Möjligen kan de som bor i dessa storstäder anse systemet demokratiskt, på samma sätt som de folkrika EU-länderna anser det demokratiskt att bestämma över de 2% som Sveriges befolkning utgör. Men systemet är direkt förödande om man vill uppnå målet att hela Sverige skall leva.

    16 % av Sveriges befolkning uppgavs av SCB vara utrikesfödda eller ha båda föräldrarna utrikesfödda 2015. I Malmö angavs siffran 29,8% , i Södertälje 35,5 % som exempel. Andelen har ökat sedan dess. Enligt en 2 år gammal statistiknyhet från SCB förväntas migrationen på fem års sikt ge ett tillskott till befolkningen på 570 000 personer.

    Vad har nu detta med valsystemet att göra? Jo, en stor grupp av dessa har kommit till Sverige sedan Syrienkrisen började och många kommer att ha kommunal rösträtt redan i höstens val. Vallagen säger att man har rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige efter att man bott 3 år i en kommun. Det ställs inga krav på att man skall vara svensk medborgare. I Malmö har t.ex. människor från 182 länder denna rösträtt.

    När det gäller rösträtt vid val till Riksdagen skall du ha svenskt medborgarskap. För detta krävs i regel, att du varaktigt bott i Sverige i fem år. Men för den som är statslös eller flykting räcker det av någon anledning med fyra år. Vi kan således konstatera att vid valet 2022 kommer alla myndiga nytillkomna flyktingar från Syrien, Afghanistan, Somalia etc. att kunna ha rösträtt i Sverige. Utan att ha krav på sig att kunna svenska eller förstå det svenska samhällssystemet, så har man således rätt att med sin röst förändra detsamma. Finns det något annat land med så pass generösa regler? Rösträtten har successivt sänkts från 24 år i takt med att ungdomar blivit mer välutbildade och samhällsmedvetna. Men skall man inte ställa några krav på samhällskunskap även på den stora invandrargruppen? En svenskfödd femtonåring torde vara mer mogen att utöva en rösträtt än människor som kanske aldrig läst en svensk tidning eller tittat på ett svenskt nyhetsprogram. I avsaknad av baskunskap kan de lätt bli lockade med riktade populistiska budskap.

    En gång i tiden krävdes att man gjort värnplikt, var ostraffad och hade betalat skatt. Det upplevs i dag omodernt att ställa samhällskrav, men skall rösträtten bara vara en rättighet – utan några krav och skyldigheter? Kan de stora grupperna av bidragstagare rätt förstå vårt skattesystem när de utövar sin rösträtt?

    Vi kommer naturligtvis att bli beskyllda för islamofobi. Men frågan måste ändå lyftas. Islam är inte bara en religiös rörelse utan också en politisk. Vi kan troligen förvänta oss att det bildas ett renodlat islamistiskt parti inför valet 2022. Vad det kan innebära i form av förändrade samhällskrav har vi ännu ingen aning om. Men är det önskvärt? Med en stor andel muslimsk befolkning och höga födelsetal inom denna, så kan troligen ett sådant parti direkt komma över 4% och ta sig in i Riksdagen. På det kommunala planet kan ett sådant parti redan 2022 få ett mycket starkt mandat i exemplen Malmö och Södertälje. Vi nämnde ovan att migrationen på fem års sikt förväntas ge ett tillskott på 570.000 personer. Många är för unga för att få rösta, men siffran kan ändå ställas mot att det vid valet 2014 krävdes c:a 250.000 röster för att komma över 4%-spärren.

    Sverige har genom EU-inträdet avhändat sig största delen av sitt självbestämmande, vilket vi är starkt kritiska mot. All makt skall ju enligt grundlagen utgå från folket och folkets vilja skall göras känt genom allmänna val. När grundlagen skrevs, så var det det svenska folket som avsågs. Vad avses i dag? Om själva valsystemet kan anses fel utformat – hur rätt blir då valresultatet?

    Vi i Landsbygdspartiet oberoende LPo tror inte att vare sig folket eller de etablerade partierna önskar sig den situation, som vi ovan beskriver. Vi uppmanar därför regeringen att tillsätta en bred politisk arbetsgrupp, som utarbetar en ny vallag med syfte att den skall vara gällande redan vid valet 2022. Vi menar att man inte bör få rösträtt i Sverige förrän man vistats så pass länge i landet att man börjar känna sig som svensk. Detta för att undvika svårlösta politiska motsättningar grundad på misslyckad integration och etablerade parallella samhällssystem. Och vi menar att landet inte kan styras bara från storstäderna.

    Detta inlägg har ej gillats av partistyrelsen, eftersom den riskerade att ge en SD-stämpel på partiet. PS vill att vi håller oss till landsbygdsfrågorna, dvs. den första delen i debattartikeln. Jag dock själv publicerat den under eget namn i ”Det goda samhället”.

    //Arne Gunnarsson

    Gilla

    1. Kraven för medborgarskap höjer redan tröskeln även för lokala val. Men visst, jag kanske borde gått ännu längre även där.

      Gilla

  3. Måste opponera mig mot din sista punkt!
    Dina förslag utgår nämligen ifrån att man skulle slippa skattskyldigheten i Sverige om man långsiktigt bor utomlands.

    Det är nämligen så att Sverige slutar inte att dra skatt på pensioner om man flyttar utomlands. Med någon sorts motivering om att man förvärvat pengarna i Sverige och de är oskattade.

    Man kan ansöka om att få skatten reducerad, dock bara till 25% och det är ju ingen större förtjänst för en redan lågt beskattat fattigpensionär.

    Det lär också vara så att du är skattskyldig för i utlandet ägd fastighet om du bor i Sverige och såvitt jag vet så gäller det även om du bor utomlands och är fortfarande skattskyldig i Sverige.

    Även om ditt förslag om att ej få rösta efter två mandatperioder är rimligt så borde det inte gälla pensionärer som även efter det, i all evighet måste betala skatt i Sverige.

    Gilla

  4. Ett tydligt klargörande kring situationen vi befinner oss i. Tack Leo.
    Arne pekar också på rädslan att bli SD anfrätt. Men den risken måste man nog ta för att få till en förändring som är nödvändig.

    Gilla

  5. Jag är saligt trött på den feministiska lögnen: ”1909 fick män allmän och lika rösträtt och detta tillkom även kvinnor efter riksdagens beslut 1919. ”
    Det är en blatant lögn. Män fick allmän och lika rösträtt 1923 då kravet på värnplikt (som aldrig gällt för kvinnor) togs bort. Sluta ljug så förbannat om rösträtten. Sanningen är att kvinnor fick villkorslös rösträtt först.

    Gilla

    1. Såg nu att det faktiskt nämner värnpliktskravet, men faktum kvarstår, kvinnor fick rösträtt först. Sluta spela med i det feministiska narrativet om att ”också kvinnor fick rösträtt”.
      Om jag inte tar fel var det just värnplikten som drev fram den moderna rösträtten då rösträtten var en uttrycklig förmån som gavs som ersättning för att man gjorde värnsplikt.

      Gilla

      1. Valmyndigheten framför alltså just den lögn jag vänder mig mot. Det infördes inte allmän och lika rösträtt för män 1909, den beslutades 1923 och infördes 1924.
        Det kan tyckas som en petitess, men jag anser att det är viktigt eftersom detta är en grundbult i hela det feministiska narrativet. Hur ofta hör du inte att ”feminismen gav kvinnor rösträtt” (underförstått ”precis som männen har”). Detta framförs i nästan varenda debatt om jämställdhet och denna grundbult upprätthåller den falska bilden om att män är ständigt privilegierade och kvinnor ständigt förtryckta.

        Liked by 1 person

  6. Jag är av den åsikten att rösträtten bör viktas mot det nettobidrag man ger till skattekistan. Dvs. lite förenklat: inbetalda skatter minus utbetalda bidrag.
    En annan sak som borde införas är att det ställ vissa kunskapskrav på den som skall rösta. Dels skall personen ha viss grundläggande kunskap om samhällssystemet och samhällets styre, dels skall personen ha kunskap om partiet/personen den röstar på. Hur dessa test skulle utformas och genomföras blir lite knepigt. Särskilt partitestet, eftersom det då blir olika test för olika personer, dels skall valhemligheten fortsatt upprätthållas, dels skall testerna för olika partier vara så likvärdiga som möjligt så inget parti gynnas eller missgynnas av ett orimligt lätt eller svårt prov.
    Sen bör andra saker som inte är direkt kopplade till röstningen ändras, framför allt bör 4%-spärren tas bort. Det finns ingen anledning att ha några andra spärrar än den naturliga lägsta gräns som finns för att det skall räcka till ett mandat. Och röstningen borde göras personbaserad istället för partibaserad.

    Liked by 1 person

  7. Tycker i stora drag som MED.
    Dock anser jag att vi måste ha ett Assimilerings/integrationsavtal som man som invandrare skriver under vid ansökan om uppehållstillstånd. Avtalet binder invandraren till en process som leder till språkkunskap, gymnasiekunskap och yrkeskunskap.
    Efter ett antal ostraffade år söker man medborgarskap som innebär en lämplig medborgarutbildning.
    Jag anser dessutom att man skall kunna kräva avtalet av de som fått uppehållstillstånd tidigare.
    Medborgarskap skall vara villkor för rösträtt till alla val.
    Språkkunskapen följer då med automatiskt!

    Gilla

    1. Är du medveten om att detta går helt på tvärs med det nya FN-förslaget om migration och asyl som Sverige kommer att skriva på den 10 December helt utan debatt eller ens information till medborgarna.

      Gilla

  8. Jag vill tillägga att det inte alls är någon självklar rättighet att gemene man skall få rösta. Det borde tvärtom ställas rätt höga krav för att man skall få rösträtt, av den enkla anledningen att man genom sitt röstande är med och beslutar över andra. Jag ser individuell autonomitet och självbestämmande som grundläggande mänskliga rättigheter. Och eftersom röstningen, principiellt, innebär makt att inskränka andra autonomitet och självbestämmande skall mycket höga krav ställas på de som röstar och/eller innehar förtroendeposter.
    (case in point: kvotering av föräldraledighet, människor som fattar beslut om sådana regler är inte mogna att vare sig rösta eller inneha förtroendeposter.)

    Gilla

  9. Kristian,
    Att utlandssvenskar inte skulle ha rösträtt efter en viss tid är inte något partiet står för. Det är skribentens personliga uppfattning som han framför i en debattartikel.
    Mvh
    Staffan

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s