Under våren berörde några av de etablerade partierna krisen inom svensk polis. Ett fullskaligt budgivningskrig utbröt och de utlovade anslagen till myndigheten duggade tätt. Någonstans enades man om att Sverige skulle ha 10 000 nya polisanställda till 2024. Det hela avtog därefter. Frågan var tydligen känslig då båda blocken väl känner till sitt eget ansvar till att Sverige i dag ligger i botten av polistätheten i hela EU.

Polisens underfinansiering är bara en del av myndighetens problem. En rad övriga åtgärder måste vidtas för att Sverige ska få den polis man förtjänar. Enskilda poliser håller i regel hög nivå för att verka i yttre tjänst. Sökande genomgår screening via Rekryteringsmyndigheten och ges därefter en bred utbildning som gör den färdigutbildade polismannen till en generalist med basala kunskaper inom ett flertal områden, men i regel tillåts ingen specialisering inom den palett av olika ämnen som utgör polisutbildningen. För en färdig polis är möjligheterna till vidareutbildning kraftigt begränsade. Lägg därtill en kultur som anser att polismannen ska göra ett antal år i ordningstjänst innan han eller hon är aktuell för mer specialiserade sysslor.

Medborgerlig Samling ser behovet av att inrätta ett forskningsinstitut där flera akademiska discipliner kan samlas för att bedriva forskning om polisverksamhet. Vetenskaplig förankring är givetvis viktigt för att organisera polisens arbete, men också för att den enskilde polismannen ska kunna se sin egen roll i ett större sammanhang. Polisen dras i dag med klara problem med arbetsmetoder kopplat till samverkan mellan ingripande och utredande enheter, förståelse för dokumentation och åtgärder på plats vid ett första ingripande. Kvaliteten på mycket av det arbete som utförs kan förbättras. I vissa fall hinner inte ingripande poliser fullfölja alla åtgärder på plats innan de kallas vidare på nya uppdrag, vilket senare försvårar utredarnas arbete. Antalet poliser måste utökas för att dessa ska hinna genomföra jobbet ute och finnas tillgängliga på fler platser. Kvantitet har en inneboende kvalitet i dessa fall.

Till syvende och sist måste Polisen komma till rätta med olämpliga organisationsformer och arbetsmetoder som saknar vetenskapligt stöd eller som är ineffektiva. Det handlar i slutänden om organisationskultur och om att våga låta utvärdera sig själva och ompröva sina metoder med stöd av kunniga specialister. Journalisten Hanne Kjöller påminde nyligen återigen om Polismyndighetens omilda behandling av den ansedde polisforskaren Stefan Holgersson. En arbetsgivare som inte tvekar att skjuta skarpt mot budbäraren uppmuntrar knappast sina anställda att ifrågasätta myndighetens arbetsmetoder genom att föreslå nya arbetssätt. Detta otidsenliga ledarskap har ingen plats i en modern svensk myndighet. Regeringen borde särskilt beakta detta i sina framtida chefsutnämningar inom Polisen.

De anställda som arbetar med utredningar måste särskilt utbildas för detta hantverk, precis som grundutbildningen till polis syftar till att tillhandahålla personal i yttre tjänst.

Kunskaper i utredningsmetodik, utredningspsykologi och andra rättsliga discipliner ges endast i dess mest grundläggande form i de utbildningar som poliser och civila utredare genomgår. Under grundutbildningen till polis ges ett par dagars utbildning i förhörsteknik. Som jämförelse kan nämnas att de förhörsledare som utbildas vid den ansedda Försvarets tolkskola i Uppsala underkastas en utbildning på tio veckor. Till skillnad från ett antal andra europeiska länder så utvärderar svensk polis inte kopplingar mellan personalens förhörsutbildningar och deras utredningsresultat. Brittiskt polis konstaterade en märkbar förbättring efter bara en veckas vidareutbildning för utredare. Polisen behöver således se över både sitt utbud och utformning av utbildningar för att uppnå ett högre resultat. Många av de motiverade och duktiga poliser som finns i dag kan inte användas till sin fulla potential på grund av olämplig organisation eller brist på specialistutbildningar. Eller som Stefan Holgersson lär ha sagt: ”Att exempelvis påverka tio procent av poliserna att agera på ett visst sätt skulle ge större effekter än att anställa tio procent fler poliser”. Medborgerlig Samling vill göra båda delarna. Vi ska ha både fler och duktigare poliser.

Dagens polisutbildning är oflexibel. Den är ganska lång för den som redan har högre examen och erbjuder få genvägar för specialister. Den statiska lönesättningen gör att civilanställda specialister som tar steget att utbilda sig till poliser oftast både lönedumpar sig själva och får ta studielån med ett inkomstbortfall under de två år utbildningen varar. Lagstiftaren har gett Polismyndigheten möjligheten att utbilda specialister till polismän genom ett undantag i polisförordningen, men myndigheten har avstått från att nyttja denna möjlighet. Samtidigt är behovet av personal som både besitter befogenheter att vidta tvångsmedel och har specialistkunskaper inom olika ämnen skriande. Det kommer alltid att gå snabbare att utbilda en expert på konstförfalskningar till polis än det omvända. Matematiken är enkel och pekar med kraft på vad Polisen måste göra för att åtgärda problemet. För att få fler välbetalda specialister att överväga polisyrket var Medborgerlig Samling tidigt ute och ville se en bred uppgörelse för att återinföra en betald polisutbildning. Både för specialister och för de som söker sig till grundutbildningen.

Att göra polisutbildningen längre med det främsta syftet att öka yrkets attraktivitet är fel väg att gå.  Medborgerlig Samling vill se flera vägar in i polisyrket samtidigt som andra yrkeskategorier inom myndigheten ses över. Specialutbildad personal ska avlasta polismän i både utredningsarbetet och i att bidra till säkerheten på gator och torg. Att upprätthålla säkerhet och förebygga brott är en statens viktigaste uppgifter. Polisen måste släppa gamla förhållningssätt för att låta sin duktiga personal komma till sin fulla rätt och attrahera nya anställda. Att modernisera Polisen och göra den större och effektivare kommer alltid att vara en av Medborgerlig Samlings stora kärnfrågor.

Mats Bergh
rättspolitisk talesperson Medborgerlig Samling

En reaktion till “Vi behöver en ny polis

  1. Nyckeln till en kostnadseffektiv polisverksamhet är i princip den samma som till en kostnadseffektiv medicinsk service (min term för sjukvård). Båda dessa verksamheter spänner över breda fält av mänsklig verksamhet. Att vända kriminalitet till laglydnad och att vända sjukdom till hälsa.

    Just för att dessa två verksamhetsfält har så stor spännvidd behövs det att de två yrkeskårerna först och främst besitter och utvecklar sina respektive generalistiska förmågor. För att detta skall kunna fungera på lång sikt för en nyutexaminerad polis- och läkarkull måste det, som Mats så riktigt påpekar i sitt inlägg, till en flexibel växelverkan mellan den generalistiska förmågan och specialiserade kunskaps- och praktikfält.

    För sjukvårdens del utvecklar jag detta tänkande i min kommande bok ”Läkekonstens lönsamhet”. Det är möjlig, kanske till och med troligt att någon i bokform presenterat samma sorts tänkande för polisväsendet. Frågan är om Mats eller någon annan inom MED känner till någon sådan bok.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s