I dagarna har Medborgerlig Samlings miljöprogram antagits. Det innehåller en mängd konkreta förslag som speglar partiets syn på miljö- och hållbarhetspolitik, vilken utgör en kontrast mot nuvarande partiers miljöpopulism.
Sveriges samlade miljöarbete idag är en blandad kompott. Exempelvis ska vi vara stolta över de system för återvinning som byggts ut och den reglering vi har mot miljöutsläpp från industrin. Den politik som bedrivits har dock lyckats skapa ett stort hat mot allt vad miljöfrågor heter bland skogsägare, jordbrukare och landsbygdsbor i allmänhet. Kostnader för miljöåtgärder har ofta lagts över på privatpersoner och skogsägare som får stå för stor del av notan när staten lagstiftar om biotopskydd eller naturreservat, vilket leder till onödiga spänningar gentemot miljöorganisationer. Principen måste vara att inskränkningar i äganderätten från statens sida ersätts fullt ut.
Miljöskatterna i Sverige har också en magisk förmåga att helt enkelt omvandlas till vanliga skatter, där ”miljöskatt” bara blir en ursäkt för en avgift som behövs för att fylla på statskassan. Den nya kilometerskatten för att kunna beskatta elbilar och energiskatt på solel är två exempel som visar hur påstådda miljöskatter har blivit så viktiga för staten att de måste ersättas med vanliga skatter när det miljöfarliga som man ville begränsa har fasats ut.
Dagens ”miljöpartier” landar fel
Den politiska miljödebatten är idag förenklad och fördummande. Till exempel föreslås politik som sägs minska Sveriges klimatutsläpp, men som saknar globalt perspektiv och konsekvensanalys. Förändringar som endast resulterar i att utsläppen exporteras hyllas, eftersom man bekvämt nog bara räknar inhemsk produktion och inte svenskarnas globala konsumtion. Ett annat exempel är att man vill skärpa ”djurskyddet” men glömmer bort att detta är något helt annat än djurvälfärd som inriktar sig på djurens verkliga välmående istället för att räkna kvadratcentimetrar yta i ett djurbås.
I svensk politik idag skulle nog de flesta hävda att det finns två ”miljöpartier”, ett på vardera sida om blockgränsen: Centerpartiet och Miljöpartiet. Vi menar att medan dessa båda har egensnickrade identiteter där miljöaspekten är central, har ingen av dem visat en verklig förståelse för vilka åtgärder som faktiskt måste till på ett globalt plan. Målet om att hålla temperaturökningen under 2 grader och de tillhörande problemen avvärjs inte genom symbolpolitik och floskler. Inte heller genom att Sverige tar på sig en orimligt stor andel av den globala bördan.
Centerpartiet, som historiskt sett varit ett konservativt landsbygdsparti, är idag snarast ett parti med delvis extremliberala värden. Under alliansens tid vid makten blev de synonyma med Vattenfalls kolinvesteringar, sålda utsläppsrätter och jakt på havsörn. Miljöpartiet, å sin sida, är ett idéparti som drogs igång av borgerliga som ville ha mer fokus på miljöfrågor. Från att ha sagt sig vilja stå utanför blockpolitiken har MP under åren glidit över till att bli ett mer vänsterinriktat parti där migrations- och identitetspolitik trängt ut hållbarhetsfrågorna. Pragmatism har blandats med naivt önsketänkande i en salig röra. Idag är Miljöpartiet ett urbant eco-chic-parti med en populistisk och ytlig miljöpolitik där den verkliga miljönyttan är begränsad.
En realistisk miljöpolitik
Medborgerlig Samlings miljöprogram baseras ideologiskt på så kallad grön liberalkonservatism (influerat av engelskans green conservatism) och kan i korthet beskrivas som en politisk rörelse som lägger största vikt vid miljön och klimatet, men samtidigt är positiv till både vetenskaplig och ekonomisk utveckling. Marknadsmekanismer inte bara kan, utan bör också användas för att få snabbare positiv miljöutveckling, snarare än förbud eller inrättning av vanliga skatter.
Vi anser att all politik, så även miljöpolitiken, ska grundas på fakta och evidens. Detta innefattar även kunskap om människans beteende. Det måste säkerställas att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på̊ framtiden. Helhetssyn måste alltid gå före ineffektiv symbolpolitik.
Som gröna liberalkonservativa menar vi också att så mycket som möjligt ska bevaras och förvaltas, inte omdanas. Eftersom människan behöver tid för att anpassa sig tror inte Medborgerlig Samling på drastiska och omvälvande förändringar i samhället för att försöka lösa miljöproblem, där hela befolkningar ska påtvingas ett helt annat leverne från en dag till en annan.
Medborgerlig Samling vill ersätta dagens slagordspolitik och istället återföra konsekvensanalysen till miljöpolitikens centrum. Med partiets liberala syn på företagande och marknad öppnas också möjligheter att bättre hantera miljöproblem.
Urval av förslag från Medborgerlig Samling
Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och måste söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Ett sätt att få in skärpt klimat- och miljölagstiftning hos länder med svaga miljölagar är att erbjuda frihandelsavtal som villkoras med miljölagskrav.
Klimatpolitiken måste baseras på en analys av Sveriges totala utsläpp för konsumtion, oavsett var produktionen skett. Idag finns ett system på plats som behandlar utsläppsrätter, vilket är en rättighet staten ger företag där det specificeras hur mycket företaget får släppa ut. Medborgerlig Samling vill att EU-ETS, som är regleringarna kring EU:s utsläppsrättshandel, skärps; oanvända utsläppsrätter skall automatiskt annulleras och reduktionstakten ökas.
Miljöskatter behövs som styrmedel, men de måste utformas så att de slår rätt. Det gör till exempel inte den av regeringen föreslagna flygskatten. Medborgerlig Samling anser att det behövs en flygskatt, men en sådan måste bygga på ett transfereringssystem som innebär att bolag som släpper ut mest per resenär betalar till de bolag som släpper ut minst. Så är inte det liggande förslaget utformat.
Under vintern har bland annat Dagens Industri varnat för att elbrist kan bli ett problem om det blir alltför kallt, vilket är konsekvensen av Miljöpartiets effektskatt på kärnkraften. Medborgerlig Samling anser att kärnkraften är nödvändig för att klara av energiförsörjningen, speciellt när sol- och vindkraft inte räcker till. Vi vill därför satsa helhjärtat på utveckling av fjärde generationens kärnkraft som framtidens baskraft, parallellt med att nya sorters biobränslen utvecklas som alternativ för en hållbar energiförsörjning på sikt.
När det gäller naturtillgångar är dagens mineralskatt låg jämfört med den åverkan som uppstår i naturen när naturtillgångar tas i anspråk och försvinner permanent. Rättigheterna och ersättningen till markägare vid mineralprospektering och gruvdrift måste stärkas. Mineralskatten måste höjas och intäkterna från skatten i högre grad komma markägarna och kommuner till del.
Livsmedelsproduktionen är viktig men påfrestande för ekosystemen. Ekologisk produktion är i grunden positiv, men inte alltid nödvändig. Jordbruket i Sverige är hårt reglerat och även icke ekologisk produktion sker på ett relativt hållbart sätt. Vi föreslår en kvalitetsmärkning som motsvarar kraven för svensk konventionell matproduktion som komplement till ekologiska produkter.
Detta är bara ett axplock av vad Medborgerlig Samling har i åtanke för att ta steg på vägen mot ett hållbart samhälle. Ytterst handlar det om att styra om från en politik som bara låter bra, till en som istället ger resultat. Det som ger resultat är en realistisk miljöpolitik med helhetsperspektiv baserad på vetenskap som tar hänsyn till människans natur.
Här finner du vårt miljöpolitiska program.
Christoffer Lernö
Egenföretagare och miljöpolitisk talesperson för Medborgerlig Samling,
Jens Norell
Nationalekonom och styrelseledamot för Medborgerlig Samling Stockholm
MED-bloggen 
Tack. Det låter genomtänkt och klokt med positiva incitament för gott och långsiktigt miljöbeteende. Bra med nytänkande som motvikt till idag där ständigt nya skattepålagor ska fylla S och övriga alliansens skapade och växande slukhål utan att skatteintäkterna generera någon vinst eller nytta för medborgarna och samhället.
GillaGilla
Tack Birgitta!
Precis som du säger är målet att lösa problemen genom en incitamentsstruktur som är effektiv ur både ekonomiskt och hållbart hänseende.
GillaGilla
Mycket låter bra, men jag tycker att det saknas analys av den grundläggande frågan om huruvida klimatet styrs av koldioxidhalten. Mycket av den klimatförändring vi knappt märker av kan relateras till naturliga variationer och inte till en marginell ökning av koldioxidhalten (från 3 till 4 av 10.000 luftmolekyler). Omfattande och dyra åtgärder mot koldioxid riskerar att ta resurser från annat.
GillaGillad av 1 person
Hej Bengt!
Vad kul att du gillar det! Som svar på din fråga: MED utformar politiken baserade på de senaste forskningsresultaten. Vi gör inte själva någon forskningsanalys och tycker inte heller att det är politikens uppgift.
Vårt mål handlar istället att hitta politik som får så få negativa konsekvenser som möjligt till lägst kostnad i pengar och andra resurser.
GillaGilla
Hej Jens, tack för svaret. Problemet är att det långt ifrån råder konsensus kring forskningsresultaten (97%-narrativet är tveksamt underbyggt). Försiktighetsprincipen, att det skulle kunna vara så att koldioxid från mänskliga aktiviteter påverkar klimatet och därför behöver begränsas, är, enligt min mening, mer religion än faktabaserad. Mvh
GillaGillad av 2 personer
Det verkar ogenomtänkt att bara klaga på miljöpartiets skatt på el från kärnkraft. Är det en dålig skatt bör vi ta bort den!
Positiva förändringar för att visa att vi menar det vi tycker, är vad
Sverige behöver. Är vi rädda för att minska skatteinkomster skall det balanseras med minskade utgifter!
GillaGilla
Hej Patriotzz!
Vi har en energipolitisk arbetsgrupp som jobbar på utformningen av den politiken. Givet hur vi anser att skattepolitik ska vara utformad är det inte ett helt orimligt antagande att vi inte är särskilt förtjusta i effektskatten, men hur den exakta utformningen ser ut får vi återkomma till!
GillaGilla
Till exempel borde den inkomna effektskatten öronmärkas för forskning på ver 4 av kärnkraften.
Det finns ytterligare en energiskatt som sticker i ögonen och det är de automatiskt ökande skatten på drivmedel.
Motivet år ytterst diskutabelt och skatten sätter åt de mest sårbara i samhället.
Skatten är en eftergift till Mp för att hålla dem lugna.
Inkomsterna avsedda att täcka en sviktande ekonomi orsakad av en okänslig invandring.
GillaGilla
Det känns viktigt att förstå hur jag som eventuell väljare, konkret kommer att bidra på det mer praktiska planet, till det positiva inom miljöområdet? Vad är t.ex det ekonomiska incitamentet eller det förtydligande hjälpmedlet, för mig som konsument, att konsumera hållbara, miljövänliga lösningar enligt ert miljöpolitiska program? Hur kommer jag som individ kunna hjälpa till att bidra med hjälp av denna politik? Jag kan inte riktigt se det under alla rubriker än, vilket skulle göra programmet tydligare för mig. I ett urval finns det ett bra exempel under ”Mat” men inte under ”Dricksvatten” för att nämna ett par.
Mat
Bra att t.ex ”införa en kvalitetsmärkning som motsvarar kraven för svensk konventionell produktion som komplement till ekologiska produkter”. Det gör det ju tydligt för mig som konsument, att kunna veta vad mitt val leder till. Det är något som skulle ge mig möjlighet att göra en mer konkret påverkan på individuell nivå.
Dricksvatten
Detta område kommer i framtiden att bli en viktigare resursfråga än vad vi i dag kan ana. Andra länder ligger av naturliga skäl före oss. T.ex genom subvention av tekniska installationer (som gynnar konsumenten) för användning av regnvatten i hushåll som inte används i så stor utsträckning i Sverige i dag. Det är svårt att starta upp utveckling av teknik (så att den blir ekonomiskt självfungerande) om konsumenten inte har råd att köpa den till att börja med.
Det var bara ett exempel på hur jag som individ då direkt kan få möjligheten att påverka med hjälp av er politik.
Det känns viktigt att förstå hur jag som eventuell väljare, konkret kommer att bidra på det mer praktiska planet, till det positiva inom miljöområdet? Vad är t.ex det ekonomiska incitamentet eller det förtydligande hjälpmedlet, för mig som konsument, att konsumera hållbara, miljövänliga lösningar enligt ert miljöpolitiska program? Hur kommer jag som individ kunna hjälpa till att bidra med hjälp av denna politik? Jag kan inte riktigt se det under alla rubriker än, vilket skulle göra programmet tydligare för mig. I ett urval finns det ett bra exempel under ”Mat” men inte under ”Dricksvatten” för att nämna ett par.
Mat
Bra att t.ex ”införa en kvalitetsmärkning som motsvarar kraven för svensk konventionell produktion som komplement till ekologiska produkter”. Det gör det ju tydligt för mig som konsument, att kunna veta vad mitt val leder till. Det är något som skulle ge mig möjlighet att göra en mer konkret påverkan på individuell nivå.
Dricksvatten
Detta område kommer i framtiden att bli en viktigare resursfråga än vad vi i dag kan ana. Andra länder ligger av naturliga skäl före oss. T.ex genom subvention av tekniska installationer (som gynnar konsumenten) för användning av regnvatten i hushåll som inte används i så stor utsträckning i Sverige i dag. Det är svårt att starta upp utveckling av teknik (så att den blir ekonomiskt självfungerande) om konsumenten inte har råd att köpa den till att börja med.
Det var bara ett exempel på hur jag som individ då direkt kan få möjligheten att påverka med hjälp av er politik.
Det känns viktigt att förstå hur jag som eventuell väljare, konkret kommer att bidra på det mer praktiska planet, till det positiva inom miljöområdet? Vad är t.ex det ekonomiska incitamentet eller det förtydligande hjälpmedlet, för mig som konsument, att konsumera hållbara, miljövänliga lösningar enligt ert miljöpolitiska program? Hur kommer jag som individ kunna hjälpa till att bidra med hjälp av denna politik? Jag kan inte riktigt se det under alla rubriker än, vilket skulle göra programmet tydligare för mig. I ett urval finns det ett bra exempel under ”Mat” men inte under ”Dricksvatten” för att nämna ett par.
Mat
Bra att t.ex ”införa en kvalitetsmärkning som motsvarar kraven för svensk konventionell produktion som komplement till ekologiska produkter”. Det gör det ju tydligt för mig som konsument, att kunna veta vad mitt val leder till. Det är något som skulle ge mig möjlighet att göra en mer konkret påverkan på individuell nivå.
Dricksvatten
Detta område kommer i framtiden att bli en viktigare resursfråga än vad vi i dag kan ana. Andra länder ligger av naturliga skäl före oss. T.ex genom subvention av tekniska installationer (som gynnar konsumenten) för användning av regnvatten i hushåll som inte används i så stor utsträckning i Sverige i dag. Det är svårt att starta upp utveckling av teknik (så att den blir ekonomiskt självfungerande) om konsumenten inte har råd att köpa den till att börja med.
Det var bara ett exempel på hur jag som individ då direkt kan få möjligheten att påverka med hjälp av er politik.
Ska bli intressant att se hur detta utvecklas!
GillaGilla
Texten ovan duplicerades tyvärr, därav det långa inlägget!
GillaGilla
Hej Annika!
Vi tackar ödmjukast för tipsen, och tar det med oss!
Som du vet är vi en gräsrotsrörelse och välkomnar alltid kompetenta och engagerade människor. Något att fundera på!
GillaGilla
”Miljöpartiet ett urbant eco-chic-parti …”
Det var ju väldigt snällt sagt men inte särskilt förtjänt. Miljömupparna har suttit och rökt på you-know-what i snart 40 år utan att åstadkomma någonting. De är helt enkelt bara en flum-sekt, som det skulle vara en välsignelse att bli av med i riksdagen till hösten.
Det gamla Bondeförbundet var ett värdekonservativt parti som var både jordnära och pålitligt. Det finns inte längre, utan nu finns Stureplanscentern, som är norra Europas största floskelproducent alla kategorier. C är tillsammans med Mp och Fi ett litet flum-block av världsfrånvända och opålitliga extremutopister.
S, V, M, L och Kd har aldrig haft en riktigt gedigen, sammanhållen och trovärdig miljöpolitik som känts övertygande och äkta.
Om MED kommer in i riksdagen, blir Sd den enda riktiga konkurrenten när det gäller miljöpolitiken.
GillaGilla
Intressant att läsa om er miljöpolitik och jag finner er uppfattning om såväl MP som
C vara korrekta. Också glädjande att ni beskriver Centerpartiets utveckling från landsbygskonservatism till urban extremliberalism.
Men – sen blir jag ändå besviken och matt när jag läser följande:
”Marknadsmekanismer inte bara kan, utan bör också användas för att få snabbare positiv miljöutveckling, snarare än förbud eller inrättning av vanliga skatter.”
Jag hade hoppats på mer från er än reflexmässig marknadsliberalism. Som väljare har jag idag i stort sett bara två alternativ att rösta på.
A) Ett rödgrönt block bestående av V, MP, S
B) Ett marknadsliberalt block bestående av C, FP, M, KD
Till detta tillkommer SD som ett tredje block men för dem av oss som inte vill rösta på dem återstår de två ovanstående blocken. Och vill man inte rösta på dem återstår – ingenting.
Jag hade därför hoppats på att MED skulle ha en mer socialt inriktad ekonomisk politik men tyvärr tycks ni ingå i det marknadsliberala blocket med de fyra gamla ”borgerliga” partierna.
Jag måste säga att jag tycker det är synd att ni låser er vid en specifik ideologi – ”liberalkonservatismen”, som till syvende och sist allt som oftast tycks handla mer om marknadsliberalism än konservatism.
Men – det är ju mina privata åsikter och jag förstår att ni vill nischa in er. Det behövs sannerligen nya partier i dagens Sverige. Ni behövs! Men personligen hade jag dock önskat mig mer pragmatism än uttalad ideologi.
GillaGilla
Det är bra (rejält) märkligt, att MEDs talesperson i temat uppenbarligen inte skiljer på å ena sidan klimat och å den andra miljö utan, likt övriga förvillare blandar ihop begreppen till att bli ‘miljöpolitik’. Det beramade ‘2-gradersmålet’ är, liksom det allra mesta inom klimat-temat ett hitte-på-mål, som härstammar från PIKs (Potsdamer Institut f Klimaforschung) chef, prof. Schellnhuber. Prof. S är en veritabel charlatan och tillhör kretsen kring Mann, Jones, Wigley, Rockström (som f.ö. är medlem i PIKs ‘Beirat’) och därtill hårt knuten till bedragarna i IPCC.
CO2 har ingen påverkan på jordatmosfärens temperatur. period! (Den som hittar ett bona fide vetenskapligt belägg för detta kommer – troligen – att kunna prenumerera på ett flertal nobepriser för lång tid framöver). Jordens atmosfär är inget ‘växthus’, ergo är växthuseffekten i sig obsolet.
MED hävdar ju, att man baserar sin politik på fakta och vetenskap, men tyvärr måste konstateras att i denna fråga är Ni rejält vilse i pannkakan.
Med vänlig hälsning/TJ
GillaGillad av 2 personer
Komplettering; klimat, as-is, handlar om väder(-statistik) under 30(+) år och, som de flesta känner till, är oerhört svårt att prognosticera över perioder längre än 48 timmer. Väder är per-se ett kaotiskt system, därav svårigheterna med prognoser – kaos-situationer är nedrans svåra (omöjliga) att förutse.
Visst påverkar mänskligheten vädret, dvs temperaturen, i viss dock ytterst liten, praktiskt taget ej mätbar mån. Detta via bl.a. bebyggelse, vägar osv. – alla har upplevt att det vintertid är en/annan grad varmare när man kommer in i tättbebyggt område. Detta kallas för UHI-effekt (‘urban heat island’). Däremot påverkar mänsklig verksamhet på intet, säger intet sätt atmosfärens temperatur.
Ett rationellt tänkande för sunt förnuftigt och klokt tänkande personer o/e organisationer är därför helt enkelt att skippa frågan/frågorna om klimatet, period.
Däremot ÄR frågor rörande miljön, luft, vatten, hav osv. av livsavgörande betydelse för var och en. Ergo; koncentrera Er på att propagera för vettigt och klokt agerande i denna fråga.
Mvh/TJ
GillaGillad av 2 personer
Hur rapporterar klimathysterismittade vädertjänster att medeltemperaturen sjunkit två år i rad? Jo, att de åren var tredje och fjärde varmaste åren de senaste 150, efter borttrollandet av de varma åren på 30-talet.
GillaGillad av 1 person
Rekommenderar ALLA! att läsa igenom & förstå! innehållet i ‘Falskt Alarm’, som finns att (valfritt) ladda ner i pdf-format eller köpa i tryckt format. Länken lyder:
http://falsktalarm.se/
Mvh/TJ
GillaGilla