DEBATT ”Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem”. Med denna berömda sentens och tillika paradox sökte Karl Popper i sitt magnum opus från 1945, Det öppna samhället och dess fiender, förklara hur ett fritt och öppet samhälle faktiskt kan komma att förändras till oigenkännlighet genom att vara alltför tolerant. Hans slutsats som naturligtvis måste ses i ljuset av andra världskrigets fasor, var att man någonstans måste dra en linje i sanden och inte tolerera de som är genuint intoleranta.

De flesta har nog numera inga problem med att identifiera auktoritära politiska ideologier som fiender till det öppna och fria samhället, men desto svårare kan det vara med kulturella och religiösa föreställningar som leder till förtryck av individer. 

Här har vi ett problem; för vi har i toleransens namn kommit att se mellan fingrarna på fenomen som faktiskt orsakar väldigt mycket lidande. Exempel på hederskultur, klankultur och religiösa sedvänjor som söker begränsa och kontrollera den enskildes livsval är numera tyvärr alltför vanliga i Sverige. 

I enbart Linköpings kommun, var det 17 flickor som inte kom tillbaka från sommarlovet 2017 och 9 av dem är fortfarande försvunna ett halvår senare. Det här är barn som berövas rätten till sin barndom, flickor med drömmar och förhoppningar som vem som helst och som nu kanske aldrig får chansen att bestämma över sina egna liv.

Sant är att samhället fick upp ögonen för hedersvåld efter mordet på Fadime 2002. Men vad har de politiska styret gjort under alla år som gått sedan dess? Utvecklingen har fortsatt gå åt fel håll.

Politiken har helt enkelt inte hängt med, kanske på grund av att vi alltför länge hade ett för ängsligt debattklimat. Men även om det idag finns en del klartänkta och vältaliga politiker på båda sidor av det politiska spektrat som talar om dessa problem, är det desto tunnare med partier som för fram en politik som faktiskt adresserar problemet. 

Ett helhetsgrepp har hittills saknats.

Vi menar att det här handlar om en ödesfråga för Sverige och att samhället behöver agera med kraft och tydlighet mot sådana fenomen som hotar och kränker individens integritet och frihet. Vi är inte beredda att offra generationer av våra unga med invandrarbakgrund på den förmenta godhetens altare.

En bärande tankegång inom Medborgerlig Samling är att det är graden av tillit som skiljer goda samhällen från dåliga och att vi ser den västerländska samhällsmodellen och dess institutioner som särskilt framgångsrik och skyddsvärd.

Här drar vi vår linje i sanden.

Vi menar att den sedan länge förhärskande normen om ett mångkulturellt Sverige som tillåter att samhället blir värderingsmässigt splittrat riskerar att leda till ett samhälle där intolerans får fäste och graden av tillit både mellan människor och mellan individ och samhällsbärande funktioner, riskerar att minska.

Vi vill göra upp med denna så skadliga och underminerande samhällsmodell och anser att religiös och kulturell extremism som t ex hederskultur är det största hindret för integration och i förlängningen hotar vårt öppna samhälle.

img_6501-2-2.jpg

Lolitha Rungård, Socialsekreterare, medlem i Medborgerlig Samling

 

 

profilbild 1

Annelie Sjöberg, Lärare, medlem i Medborgerlig Samling

 

 

Pether Ärlemalm, Expeditör, kassör i Medborgerlig Samling Östergötland

 

 

 

 

MED tycker
Medborgerlig Samling verkar för att
– Socialtjänstlag samt LVU ska utökas för att samhället kraftfullt ska kunna agera mot förtryck av barn.
– Skolor, fritidsgårdar, stödverksamheter, sjukvård och socialtjänst ska ges utökad faktisk kapacitet att identifiera och agera mot förtryck och speciellt hedersförtryck
– Kapaciteten hos stödboenden, adoptivhem och dylikt ska utökas för att bättre kunna hantera barn utsatta för förtryck.
– Vårdnadshavare ska ges bättre möjligheter till information och stöd vad gäller att motarbeta förtryck, genom bl.a. barnavårdscentral, förskola och skola
– Inga slöjor av något slag ska tillåtas på skolelever upp till och med högstadiet. Detta gäller för skolor i såväl offentlig som privat regi

 

7 thoughts on “Poppers paradox

  1. Tack kära MED-lemmar.
    Ert inlägg är ytterligare ett bevis för att såväl klokskap som skrivkonst är rikt representerade i vår medlemsskara.

    Gilla

  2. Ja, detta låter bra! Att inte tolerera intolerans! Att vara intoleranta mot intolerans! Trots att det låter konstigt så är det så det måste bli!

    Gilla

  3. Karl Popper har förstört liberalismen till oigenkännlighet. Självklart måste ett liberalt samhälle tolerera intolerans, dock bara i åsikter, inte i handling. Så man ska kunna ha ”intoleranta” åsikter (= yttrandefrihet), men också ha rätten att kritisera och debattera dessa åsikter. Intolerant handlande däremot faller inte under yttrandefriheten utan landets lagar. Tyvärr används Poppers ”liberalism” som ursäkt av etablissemanget att tysta debatten om invandring, islam etc. De är ju bara ”intolerant mot de intoleranta”.

    Liked by 1 person

  4. Här har vi ett verkligt problem som invandringen stä’lt på sin spets.
    Men toleransparadoxen (som jag kom att kalla detta långt innan jag hade hört talas om det från Popper eller något annat håll) är enligt min mening inte att ett tolerant samhälle inte skall tolerera intolerans, utan tvärtom att ett tolerant samhälle måste tolerera intolerans. Men vi talar så om intoleranta åsikter och yttrandefrihet. Vi talar inte om intoleranta uttryck i handlingar. Man får inte kasta gatsten på folk eller bränna ner deras hus. Det är inte sådana saker jag tänker på när vi talar om intolerans. Jag talar om att även nazister har rätt att demonstrera, inte att mörda folk, och att muslimer har rätt att hysa antisemitiska åsikter, inte att tvångsgifta bort sina barn.
    Problemet här är att ”demokrati” kräver en viss mognad i befolkningen. T.ex. hävdas i The IQ Breaking Point – How Civilized Society is Maintained or Lost att brytpunkten för demokrati vad avser IQ är 97. Har befolkningen en IQ under 97 kan du inte ha demokrati. (Huruvida siffran är korrekt lämnar jag därhän, jag har hört 85 också, oavsett vilket, vad värdet är på brytpunkten kan diskuteras, men det lär otvivelaktigt finnas en sådan, och jag personligen tror den ligger mycket närmare 97 än 85.)
    Ett friskt samhälle neutraliserar ”giftet” genom att släppa ut det i systemet där det neutraliseras genom dialog. Ett samhälle som måste ta till förbud och inskränkningar i yttrandefriheten är inte ett samhälle som är moget för demokrati.
    Det är lite som att i en hälsosam kropp hanterar immunsystemet de faror som kroppen utsätts för. Men en sjuklig kropp måste införa undantagstillstånd med feber, kräkningar och andra extraordinära åtgärder.
    Det gamla homogena samhället som jag växte upp i (tonåring på 70-talet) hade förmodligen klarat att tolerera bort intoleransen. Intolerans var i mångt och mycket ett marginellet fenomen, och i de fall där det förekom en verklig intolerans (av t.ex. homosexuella) så försvann den med tiden. Ett tecken på att sverige var ett friskt samhälle. Därmed inte sagt att vi hade en bra demokrati, för systemet vi har är undermåligt oavsett om samhället är friskt eller inte. Vilket om inte annat visas av att systemet har tillåtet samhället att degenerera till en punkt genom obegränsad import av intolerans till den grad att vi inte längre kan hantera toleransen med vårt friska immunsystem, utan är tvungen att gå till sängs i undantagstillstånd där vi börjar införa inskränkningar i yttrandefrihet och förbud (illustreras alldeles utmärkt av det i dagarna aktuella utspelet om förbud mot religiösa friskolor).

    Ber om ursäkt för min långa kommentar, men för att sammanfatta, det är en viktig insikt att det inte finns någon logiskt rätt axiom att ”vi skall inte tolerera odemokratiska åsikter för att skydda demokratin”. Ett sådant förhållningssätt är ett underbetyg för den rådande demokratin, och tyder på att den inte fungerar eller att samhället helt enkelt inte är moget för demokrati.

    Liked by 2 people

    1. Eller en liknelse, du kan dricka vattnet i sjön utan bekymra dig särskilt mycket för att grannen har pissat i sjön, för det späds ut så mycket. Men du lär inte gärna dricka vattnet i grannens vc-stol.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s