I dagarna berättas det om att en grupp som heter Näthatsgranskaren dammsuger sociala medier efter fall som kan anmälas som hets mot folkgrupp. Flera tidningar har framhävt detta nätverk, eller vad det nu är för något, i mycket positiv dager. Det har även TV4:s politiske kommentator Marcus Oscarsson, som gör en koppling mellan Näthatsgranskarens verksamhet och ingripande mot ”näthat” i största allmänhet. Det sistnämnda röner, enligt Oscarsson, ett stort folkligt stöd.

Som man frågar får man givetvis svar, för vem är inte emot näthat? Man kan ju lika gärna undersöka det folkliga stödet för insatser mot sadistiska chefer, eller mot köer i rusningstrafik eller andra ledsamheter. För här har vi den springande punkten i debatten om näthat: Begreppet är flyktigt och kan fyllas med allt möjligt: olaga hot, förtal, förolämpning, upprepade trakasserier eller bara allmänt ovett. Om vi i stället skulle fråga folk vad man anser om att en 73-årig dam som delar (d v s inte ens själva producerar) någonting plumpt i en Facebook-grupp med knappt 50 medlemmar ska bli föremål för polisutredning och åtal för hets mot folkgrupp, skulle utfallet säkerligen bli ett annat.

Näthatsgranskaren är en grupp som med stora statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) söker efter yttranden i sociala medier vilka kan utgöra just hets mot folkgrupp. På hemsidan möts man av ett stirrande storebror-ser-dig-öga och hemlighetsfull information (det anges inte ens om det finns någon form av organisation bakom namnet). Till sin hjälp har denna gruppering en specialanpassad sökmotor. Sedan den 1 mars i år finns det ytterligare medel att söka hos MUCF, vilka regeringen genom en särskild förordning har vikt för just aktörer av Näthatsgranskarens slag. Verksamheten kan på goda grunder liknas vid ett digitalt medborgargarde som förses med pengar från staten för att få fast personer som misstänks för hets mot folkgrupp.

”Hets mot folkgrupp” är ett vilseledande begrepp. Enligt lagparagrafen räcker det med spridande av ”missaktning” mot en grupp som finns listad i katalogen över skyddsvärda grupper för att det hela ska bli brottsligt. Lagen tillkom och utvecklades långt före den digitala revolutionen och sociala medier. Tidigare krävdes i regel viss organisering och/eller spridning av budskap på offentlig plats. Vidare fanns det en mängd hinder och filter innan det skrivna ordet nådde andra, vilka också innebar att den som ville yttra sig fick flera chanser att fundera över yttrandets lämplighet. I dag, när så mycket mänsklig kommunikation har flyttat från slutna rum till digitala arenor och allt kan ske på tre röda sekunder, är läget ett helt annat. Vi måste inse att mycket av kommunikationen i sociala medier har mer gemensamt med snack och tjafs i informella sammanhang än med väl övervägda och genomtänkta insändare eller offentliga anslag.

Enligt ett relativt färskt rättsfall från Svea hovrätt kan det räcka med spridning av ett yttrande till sju (!) andra personer, vilka inte tillhör sagesmannens mest privata krets, för att spridningsrekvisitet ska anses vara uppfyllt. Enligt Högsta domstolen är däremot fyra personer ett alltför litet antal. Så någonstans mellan fyra och sju personer tycks gränsen ha dragits.

En sak som sällan diskuteras när det gäller hetslagstiftningen är att det ofta är själva uttryckssättet snarare än innehållet som leder till fällande dom. Personer som inte är särskilt slipade i skriftlig kommunikation löper alltså större risk att begå övertramp än vana skribenter. En akademiker kan leverera stenhård kritik mot exempelvis islam och befinna sig inom lagens råmärken, medan det är lättare hänt att personer vilka inte har sådan skolning går över gränsen. Här har vi utan tvekan en klassaspekt. Dagens postmoderna och identitetspolitiska vänster är dock inte intresserad av sådana hänsyn. Om man är helt besatt av just frågor om vad man får säga och så kallad tonalitet, eftersom man snarare tror att språket skapar verkligheten än att verkligheten återges genom språket, är det inte konstigt att man är HMF-lagens främste tillskyndare.

De som stödjer dagens lagstiftning och de som till och med vill utvidga tillämpningsområdet brukar hänvisa till historien och vad hets kan leda till. Argumentet kan verka övertygande, men det håller inte vid närmare granskning. För det första är det fullt möjligt att fortfarande stödja ett förbud mot verklig hets, som direkt eller indirekt uppmuntrar till trakasserier eller andra brottsliga gärningar, men vilja slopa det vidsträckta och oklara förbudet mot uttryck för ”missaktning”. För det andra kännetecknas inte samhällen där hets har föregått våld av att det funnits en grundlagsskyddad press- och yttrandefrihet, likhet inför lagen samt demokratiska institutioner med stark folklig legitimitet. Det är lätt att hänvisa till, säg, 30-talets Tyskland eller 90-talets Rwanda och peka på behovet av förbudslagar, men förutsättningarna där och då var inte desamma som i 2010-talets Sverige. Att stå upp för en vidsträckt yttrandefrihet, där olämpligt inte är detsamma som olagligt, är sannolikt en betydligt bättre strategi i kampen mot dem som vill så hat mellan olika folkgrupper än förbud och rättsosäkerhet.

Vad som sker här och nu är att statsmakten med kampen mot det odefinierade näthatet som dimridå lejer privata medborgargarden för att finkamma nätet efter saker och ting som ingen hittills har anmält. Detta är precis så farligt som det låter. Medborgerlig Samling vill lägga ned hela MUCF och den här typen av bidrag ska under inga omständigheter betalas ut, oavsett om det är sker genom någon bidragsmyndighet som MUCF eller direkt från regeringen.

 

Ilan Sadé

Partiledare för Medborgerlig Samling

11 thoughts on “Om näthat och digitala medborgargarden

  1. Facebook kan ibland ses som en säkerhetsventil, där frustrerade människor kan ge uttryck för den oro dom känner för sammhällsutvecklingen och i vissa fall för den orätvissa dom känner att dom utsatts för. Att på det sätt som näthatsgranskaren verkar genom att leta upp och anmäla alla med ”fel” åsikter är mycket farligt och kan få till följd att hela samhället till slut exploderar likt en trycktank med igensatt säkerhetsventil.

    Gilla

    1. Ja, absolut! En person som uttryckt sin mening, kanske i starka ordalag, men uttryckt fel mening, och blir stoppad, dessutom utan direkt förklaring, kan ju bli så arg och känna sån vanmakt att han gör något dumt helt enkelt istället för att få ha skrivit av sig ilskan!

      Gilla

      1. Precis. Jag hävdar att det gamla talesättet ”När argumenten tar slut, tar nävarna vid” egentligen är felaktigt. Det som gäller är snarare att ”När förmågan att kommunicera saknas tar våldet vid”. Och då spelar det ingen roll om ”förmågan att kommunicera” beror på personen själv eller beror på yttre omständigheter såsom censur eller att personen aktivt tystas på något sätt och förhindras få sin röst hörd.

        Liked by 1 person

  2. Tack för klargörandet om MED:s inställning till MUCF och statligt penningregn över suspekta rörelser. Det var skönt att läsa. MUCF är och har hela tiden varit en tulipanaros med synnerligen vassa och giftiga taggar.

    Liked by 1 person

  3. Trots att jag själv en gång gjort en polisanmälan med hänvisning till HMF-lagen. (Åsa Romson polisanmäld), så anser jag att denna lag är en skam och borde avskaffas med det snaraste, det finns inget behov av den. INGET!
    Det är redan förbjudet att uppvigla, dvs. att uppmana någon annan till att begå ett brott. Det faller under åsiktsfrihet och yttrandefrihet att säga ”Jag tycker alla [valfri yrkesgrupp, nationalitet, etnicitet etc.] borde skjutas”, men att säga ”Ta ditt gevär och gå ut och skjut en [person ur valfri yrkesgrupp, nationalitet, etnicitet etc.]” är uppvigling och förbjudet. Helt oavsett HMF-lagen.
    Noter att uppvigling är en handling, det är inte en åsikt eller spridninge eller inhämntning av information.
    Likaså gäller andra saker som tycks (med emfas på ”tycks”) stå i konflikt med åsikts- och yttrandefrihet.
    Det är i princip förbjudet att ljuga (att saker som bedrägeri, förfalskning, vilseledande reklam, förtal, osant intygande osv. är brottsligt bottnar just i att de har ljugande av en eller annan form som central kärna).
    Likaså är hot förbjudet, då det är en form av tvång som utövas genom ett ”löfte” om en framtida brottslig handling om man inte underkastar sig den hotandes vilja.
    Alla aspekter som rimligtvis skulle kunna täckas av HMF-lagen är redan täckta av befintlig lagstiftning, specifikt då lagstiftning gällande uppvigling, och det finns således inget som helst skäl att ha en specifik lag som tar hänsyn till några särskilda folkgrupper.

    Gilla

  4. Det som jag upplever som mycket oroväckande är att förutsägbarheten är satt ur spel beroende på vem som gör vad. Exemplet från Sala där jag lyssnat på det inspelade samtalet med kommunens kommunikatör får håret att resa sig. Om vi bortser från hans oförskämda ton så efterfrågar kommunikatören partitillhörighet upprepade gånger på kvinnan som ringt upp honom. Implicit verkar detta duga som skäl att förvägra henne den efterfrågade informationen.
    Kommunen menade på att kommunikatören (erfaren journalist) blivit stressad och gick sedan på offensiven och tydligjorde att man inte accepterade hat och hot mot sin personal. För övrigt en återkommande strategi inom PK:s led att utge sig för att vara offer då man själv begått lagbrott.
    Jag väntar fortfarande på det (arbets)rättsliga efterspelet från Sala kommun när de ska hantera personal som bryter mot grundlagen. Men den kanske inte gäller för alla?

    Liked by 2 people

  5. Tack Ilan för att du redde ut begreppen för mig. Jag har hela tiden haft en olustkänsla inför dessa nätgranskare, men inte riktigt kunnat säga vad som är fel.

    Gilla

  6. Lagen HMF används idag i helt fel syften. Svenska folket är idag i princip nekade att påpeka negativa aspekter som uppkommer då olika grupper invandrar/invandrat till Sverige.
    Att exempelvis påpeka att vissa grupper de facto är si och så överrepresenterade i tex sexualbrott, gängkriminalitet, gruppvåldtäkt eller vad det nu kan vara kan falla under HMF.
    Omvänt gäller inte lagen för de fall då etniska svenskar beskylls för att ha vissa negativa egenskaper. Där går det enligt JK Göran Lambertz inte att applicera lagen.

    Vi som är en av två ursprungsbefolkningar i Sverige får idag med andra ord inte uttrycka missaktning mot de grupper av folk som mot den egentliga folkviljan idag massinvandrar till vårt land.
    Det kan i vissa fall vara grupper som i sig är oerhört negativt inställda till mer eller mindre det mesta i vår kultur och som även beter sig därefter.

    Att tro att man på detta sättet kan bygga ett land och ett samhälle som kommer hålla i längden (Det gulliga stickordet hållbarhet) är nog att bedra sig å det grövsta.
    Det samhälle som byggs upp idag där majoritetsbefolkningen trycks ned å det grövsta. Det samhället bör man fråga sig hur det ska hålla samman och inte minst fasa för under vilka former det kommer falla samman!

    Liked by 1 person

  7. Helt rätt att ni vill lägga ner hela Mucf, som delar ut bidrag till något så vansinnigt som till dessa näthatsgranskare och till annan mycket tvivelaktig verksamhet. Grupper som #jag är här och #vi står inte ut är också censurgrupper på FB, som bara gör folk ännu mer förbannade enbart genom att finnas där. Effekten blir den motsatta och det är absolut farligt att lägga locket på. Naturligtvis finns det gränser för vad som kan uttryckas, men de gränserna är lång bortom vad dessa amatörer till näthatsgranskare ritar upp och denna verksamhet hänger ihop med hela Europas största gissel idag, den postmoderna identitetspolitiken.

    Liked by 1 person

  8. Detta gäller inte bara HMF, det finns flera exempel på lagar och lagförslag som inte uppfyller grundläggande krav för att särskilja det brottsliga från det tillåtna och därmed blir gummiparagrafer där den enda frågan är om någon anmäler eller inte.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s