SKLs ekonomirapport för oktober 2017 beskriver att det kommer krävas omfattande effektiviseringar för att klara ekonomi och kvalitet i de offentliga åtagandena framöver. Generell konjunkturavmattning i kombination med att andelen utrikes födda som står långt ifrån arbetsmarknaden ökar kraftigt anges som orsaker av SKL. Rapporten konstaterar att det kommer saknas hela 60 miljarder sammanlagt i kommuner och landsting redan inom tre år, annonserade satsningar till trots. Detta i en tid då vi också kan förvänta oss problem på bostadsmarknaden och ytterligare vidgat sysselsättningsgap.

Att kommunerna inte ännu vidtagit åtgärder är oroväckande lättsinnigt. Det saknas inte bantningsbara poster i de kommunala budgetarna när man tittar närmare. Det blir till exempel plågsamt tydligt för läsaren att förvaltningen i Stockholms Stad svällt ut över alla gränser när finansborgarråd Karin Wanngård (S) i sitt senaste budgetförslag beskriver aktiviteter såsom: ”Kommunstyrelsen ska i samarbete med servicenämnden implementera ett tvärfunktionellt arbetssätt med utgångspunkt i kategoribaserad inköpsstyrning” eller ”Kommunstyrelsen ska säkerställa att staden har en projektstyrningsmodell som stödjer den nya styrmodellen för verksamhetsprojekt”.

Kärnverksamhetsbegreppet har med tiden kommit att vidgas och innefatta sådant som i bästa fall kan räknas som något livskvalitetshöjande för vissa grupper, i sämsta fall ren ideologisk experimentverkstad. Att de offentliga åtagandena såsom skola, vård och omsorg sviktar samtidigt som stora resurser tillåts spenderas på pappersprodukter och ideologiska uppfostringsprojekt är provocerande och respektlöst mot invånarna och deras gemensamma inarbetade resurser.

Stockholmarna har under den senaste mandatperioden haft det tveksamma nöjet att via skattsedeln bekosta projekt som Rättighetsjakten (sommarjobb med syfte att sprida kunskap om feminism), intelligenta robotar på dansscen, konstvandringar för nyanlända och en mångkulturell drakfestival. Flera av dessa projekt är säkert lovvärda och trevliga för de som deltar, men är det väl investerade skattemedel när samhällsservicen samtidigt sviktar? Detta måste upphöra och överlåtas till civilsamhället, utan bidrag. Det som saknas är mod, vilja och sunt politiskt förnuft.

Givet de förutsättningar SKL beskriver i sin rapport är det hög tid att börja prioritera. Om vi vill fortsätta hålla ihop den offentliga sektorns grundpelare är det dags för en reformation av de breda förvaltningslagren, i hela landet. Genom att minska de kommunala kringverksamheterna skulle kostnaderna kunna minskas och resurserna omfördelas till medborgarna och de offentliga kärnverksamheterna som äldreomsorg, skola och assistans.

När politikerna så uppenbart förlorat respekten för medborgarnas skattemedel är det dags att säga ifrån. Medborgerlig Samling är partiet som kommer vara nageln i ögat på slöserikulturen. Varje skattekrona ska vägas på guldvåg, de offentliga kärnverksamheterna ska leverera i toppklass och bidragsregnet ska upphöra.

Carolin Nielsen

Vice ordförande för Medborgerlig Samling Stockholms län

 

MED tycker
Den offentliga sektorn måste koncentrera sig på kärnverksamheten. Svällande byråkrati och bidragsgivning till civilsamhället och näringslivet måste motverkas. Här har de folkvalda – oavsett partifärg – svikit medborgarna. Att ett ändamål är gott betyder inte att det allmänna måste hantera och finansiera olika åtgärder och projekt.

9 reaktioner till “Nödår nalkas i kommunerna

  1. Caroline! Jättebra att du tar upp dessa frågor. Vi måste vara insatta i vad som händer i kommunerna för att kunna påverka. Och i Stockholm är det lätt att det försvinner i den stora mängden, och att Staden fortfarande går ganska bra, ekonomiskt. Värre är det med småkommunerna. Där blir allt så tydligt.

    Gilla

  2. En alldeles utmärkt programförklaring, men den kräver säte och stämma i såväl Riksdagen som Stockholms stadsfullmäktige. Lycka till med att uppnå bägge målen.

    Gilla

  3. Nyfiken!

    I rapporten uppges flera orsaker till höga kostnader. En av de viktigaste är demografikurvan, alltså åldrande befolkning. Det nämns inte alls i bloggen, utan enbart att invandringen orsakar underskottet. Är då invandringen huvudorsaken? Eller en delorsak? Stor eller liten? Det vore intressant om MED kunde redovisa hur stor andel av underskottet som orsakas av invandring och hur MED beräknat detta!

    Gilla

    1. Jag har inte gjort en sådan beräkning som du efterfrågar, men om vi t.ex. utgår ifrån denna rapport till Finanspolitiska Rådet 2016, som beräknade den genomsnittliga totala offentliga nettokostnaden per flykting under deras första 7 år i Sverige, kan man rätt snabbt och slarvigt räkna ut att 100 000 flyktingar under sina första sju år skulle kosta netto ca 117 miljarder kronor.

      Detta baserat på uppskattningen 190 000 kr/år under år ett, sjunkande till 95 000 kr/år år sju, inklusive offentlig konsumtion, beräknat utifrån den invandring som kom 2005-2007, och om vi antar en rätlinjig minskning av nettokostnaden under perioden.

      Den som vill kan roa sig med att ta fram siffrorna för nettoinvandring sedan t.ex. 2010 (notera att ursprungsland spelar roll för uppskattningen) och räkna på den ackumulerade totala nettokostnaden.

      Gilla

    2. Du kan vara övertygad om att det är invandringen i huvudsak som skapar underskotten. Det framgår tydligt om man tar del av SKL:s rapport. Demografin som du nämner är inte särskilt viktig, det är en myt. Kostnadsökningen för den beräknas till 1,4% per år för de kommande 10 åren jämfört med 0,6% för de tidigare åren. Ingen större skillnad alltså. Men det intressanta är att demografikostnaden inte främst beror på den äldre befolkningen, utan på den yngre. Det är nämligen där kostnaderna ökar mest, och det beror inte på att den infödda befolkningen plötsligt har börjat öka nativiteten. Kostnaden för skola och barnomsorg är den största för kommunerna och svarar för en tredjedel av alla kostnader, medan kostnaden för äldreomsorgen bara är drygt hälften av vad barnen kostar. Och även äldreomsorgen belastas dessutom av invandringen, tänk anhöriginvandrare. Läser man rapporten framgår det att de förväntade ökande kostnaderna främst rör områden som har med invandringen att göra. Förutom skolor och barnomsorg, individ- och familjeinsatser, särskilt riktade insatser etc. Detta samtidigt som det är en befolkning där de i arbetsför ålder bidrar avsevärt mindre än den svenskfödda till skatteintäkterna.

      Gilla

      1. Tack! Mot bakgrund av att ämnet är minst sagt infekterat bör man ha väldigt torrt på fötterna, så att diskussionen kommer att handla om lösningar snarare än om problemet beror på invandring eller inte och i så fall i hur hög utsträckning. Som blogginlägget är formulerat nu tolkar en del det som att invandring är 100% av kostnaden, de 60 miljarderna. Efter att ha skummat rapporten så nämns flera orsaker. Därför borde inlägget formuleras om till att enbart lasta invandring för vad som med rimlig säkerhet kan slås fast, i sann vetenskaplig anda.

        Gilla

  4. Mycket bra! Problemet är väsentligt och jämte kommande höjda räntesatser i kombination med att privatpersoner är högt belånade, en riktig rysare. Jag har varit väldigt frågande inför att man endast nämner ålderspyramiden när man tar upp kommunernas problem. Härligt att du vågar ta upp denna mer relevanta orsak, Caroline!

    Gilla

  5. Som sagt, ålderspyramiden som förklaring är ren myt för att slå blå dunster i ögonen på folk och dölja den obehagliga sanningen om invandringskostnaden.
    Titta på Malmö som är en ”föregångare” på området med hög andel invandringsbefolkning. Malmös ekonomi är sämre än vad den var i Grekland när det var som värst och i storleksordningen en tredjedel av Malmös budget bekostas av bidrag från andra kommuner. Vem ska vi skicka räkningen till när alla kommuner ”kommit ifatt” Malmö?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s