DEBATT. Nyligen lanserades hashtagen #Metoo på Twitter, där kvinnor över hela världen delade med sig av sina berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp som de har fått utstå av män i sin närhet eller på sin arbetsplats. Rörelsen fick ett mycket stort genomslag och uppmärksammades snabbt även i Sverige där ett oräkneligt antal kvinnor inom olika yrkessektorer trätt fram. Dessa kvinnor har bidragit till att bryta den tystnadskultur som fått råda alldeles för länge. Även om kampanjen varit bra på många sätt och belyst allvarliga problem, har efterdyningarna i Sverige varit mer problematiska. I Sverige tenderar vi att ge utrymme för en dominerande åsikt åt gången i stället för att bryta den mot andras inspel, eller mot helt skilda tankar. En lång rad feminister, ofta med liknande ideologiskt perspektiv, har synts medialt i samband med Metoo-strömningen där de har pratat om en ny mansroll som lösning på det destruktiva beteende som förekommer hos vissa män.

Den nya mansroll som dessa feminister propagerar för bygger på idén att manlighet är en social konstruktion. De män som beter sig illa mot kvinnor är därmed produkter av en konstruerad könsroll som de påtvingats sedan barnsben av föräldrar, skola, media och andra utomstående faktorer. Utifrån den synen så kan män fungera bara om de lärs upp till något annat än den nuvarande mansnormen. Genuskunskap i förskolor föreslogs nyligen av jämställdhetsministern Åsa Regnér (S), men har även föreslagits av många andra feminister över åren. Genuskunskapen har som syfte att omprogrammera pojkar för att få in dem på rätt spår mot denna nya manlighet. Problemet är inte idén i sig – oacceptabelt beteende ska förstås debatteras och stävjas – utan metoden. Dagens feminister använder genuskritik för att bidra till en ny mansnorm, vilket man inte kan göra.

Genuskunskap faller inom ramen för s.k. kritisk teori, som används för att förstå hur bland annat normer som sociala konstruktioner påverkar samhället. Hela poängen med kritisk teori är att kritisera, vilket gör dessa teorier tomma till sin natur. Det betyder även att de inte är applicerbara i någon normativ mening. Alltså, ingen kritisk teori kan bli till en norm då en norm kräver tydligt utformade parametrar. Själva syftet med en kritisk teori är att kritisera utformade parametrar, vilket gör kritisk teori till normernas antites. Så även om man skulle utveckla en ny mansnorm så blir detta också en norm som behöver kritiseras, vilket gör att kritiken kan fortsätta i oändlighet. Att försöka skapa normer genom att ta bort normer är som att försöka skapa ett spel utan några spelregler. Man behöver ju regler för att spela spelet. Även de som benämner sig som normkritiska har naturligtvis normer. Annars kan man inte fungera i ett socialt sammanhang. Årtionden av genuskritik har kanske just av dessa skäl skapat en överkritisk kultur där märkbart många unga män ständigt kritiseras, men inte har erbjudits några tydliga regler för hur man ska förhålla sig till kvinnor. Den osäkerhet som detta har skapat hos unga män har gjort relationerna mellan män och kvinnor mer suddiga och svårnavigerade än någonsin. Varken män eller kvinnor blir lyckliga av detta.

Ett alternativ till enbart genuskritik är att vi engagerar oss i att skapa en tydligt utformad manlig norm som värnar om respekten för kvinnor, men som utgår från de skillnader som finns mellan könen. Män och kvinnor är trots allt inte endast sociala varelser utan biologiska varelser som ibland har olika behov. På så sätt kan vi kombinera den normkritik som vi behöver i ett samhälle för att uppmuntra till bättre beteende, med uppbyggandet av en norm som utgår från en mänsklig och realistisk syn på mäns och kvinnors sexualitet. Både män och kvinnor ska uppmuntras respektera varandras kroppsliga integritet. Samtidigt ska hänsyn tas till vad män och kvinnor gillar respektive ogillar så att båda parter är lyckliga. Normkritik ska inte behöva ske på bekostnad av mäns och kvinnors lycka. Män ska vara bekväma med varandra, bygga upp självförtroende och bli trygga i sig själva. En gentlemannakultur behöver introduceras där män uppmuntras respektera kvinnor och även utvecklar manliga ideal där maskulina karaktärsdrag hyllas och ses som eftersträvansvärda. Manlighet och respekt för kvinnor måste sluta målas upp som varandras motsatser. De är snarare beroende av varandra. Detta kan skapa mer trygghet hos män där de inte behöver känna att de är under konstant attack på grund av sin manlighet. Kvinnor gillar män som är manliga och trygga i sig själva. Och män som är trygga i sig själva respekterar kvinnor.

Att ensidigt applicera normkritik på mänskliga relationer skapar inget annat än kaos. Människor behöver normer för att kunna samspela och vara lyckliga, men också för att veta skillnaden mellan rätt och fel. Om det inte finns några gränser, hur ska vi då veta att vi passerat dem? Normkritik och normer måste därför samexistera så att vi kan göra framsteg i samhället genom kritik, utan att vi slänger ut alla normer genom fönstret. Vi måste förstå att normer finns där av en anledning, och att de inte bara är onödiga bördor på samhället.

Emmie Mikaelsson

Medlem i Medborgerlig Samling

 

MED tycker
MED anser att det finns ett antal humanistiska och rättsliga principer, vilka har rötter i de västerländska samhällena, som statsmakten ska slå fast som orubbliga i alla relationer med medborgarna. Dessa principer utgörs bl.a. av av individens integritet och självbestämmande och könens jämlikhet.
I dagens skola ser vi att eleverna i stället för att bibringas fakta och förberedas för att tänka själva blir matade med en “värdegrund” och allmänt tal om kritiskt tänkande utan någon grund i fakta. Denna utgångspunkt går emot allting som Medborgerlig Samling står för.
Läs mer i MED:s idéprogram på hemsidan.

 

35 thoughts on “Den feministiska myten om nya mansrollen

  1. 1. Kan du utveckla din tanke: ”Män och kvinnor är trots allt inte endast sociala varelser utan biologiska varelser som ibland har olika behov. ” Vilka behov anser du är biologiskt betingade och är olika för män och kvinnor? I en studie presenterad av Forskning och Framsteg där de jämförde olika kulturer, kunde de endast hitta att större benägenhet för aggression hos män (testosteronets inverkan) kunde anses biologiskt särskiljande i alla kulturerna. Resten av mänskliga beteenden formades starkt av vad kulturen tillät eller inte. På så sätt kunde kvinnor i en kultur ligga högre i aggression än män i en annan för att kulturen tillät ett sådant beteende hos kvinnorna i sin grupp. Men samtidigt låg ändå männen alltid högre.
    2. Kan du förklara varför du delar in individers behov utifrån kön? ”…samtidigt ska hänsyn tas till vad män och kvinnor gillar respektive ogillar så att båda parter är lyckliga.” Det är ju som att säga att alla blåögda tycker på ett visst vis och alla grönögda något annat, genom att poängtera en biologisk behovsskillnad med ordvalet ”män och kvinnor”. Eller kunde du bara skrivit ”individer” istället för ”män och kvinnor”?
    3. Kan du utveckla ” Denna osäkerhet som detta har skapat hos unga män”? Jag har inte följt utvecklingen så noga.

    Gilla

    1. Kvinnor kan ha olika behov än män utifrån biologi. Kvinnor tenderar att gilla män som innehar vissa typer av karaktärsdrag, vilket har sitt ursprung i vår evolutionära historia. Ett exempel är maskulinitet, vilket kan yttra sig på olika sätt. Kanske beskyddande eller styrka. Däremot bryr nog inte män så mycket om hur stark en kvinna är. Men de kanske gillar kvinnor som är omhändertagande eller så. Generaliseringar, men det ligger nog mycket i det. Alla är individer ja, men att bara konstatera att alla är individer är att säga att kön inte är relevant. Det håller inte jag med om. Kön är relevant. Det är inte samma sak som ditt exempel om blåögda och brunögda.

      Alltså, detta är bara i min erfarenhet. Men män i min generation tenderar att vara lite osäkra vad det gäller sina relationer med kvinnor. Inte alla förstås. Men många.

      Gilla

      1. Ja, det blir väldigt generaliserande att skriva att: ”Kvinnor tenderar att gilla män som innehar vissa typer av karaktärsdrag, vilket har sitt ursprung i vår evolutionära historia. Ett exempel är maskulinitet, vilket kan yttra sig på olika sätt. Kanske beskyddande eller styrka.”

        Var hittar du beläggen för att vissa maskulina karaktärsdrag har sitt ursprung i vår evolutionära historia? Du säger sedan att maskulinitet kan yttra sig på olika sätt vilket gör begreppet ”maskulinitet” ännu mer urvattnat. Det finns s k ”primitiva” kulturer,( vilka kanske kan tolkas som mer ursprungliga än männens flärdbehov vid de franska hoven något senare) där männen står för make-up och skönhetssträvanden och vill göra sig behagfulla inför kvinnorna. Ingår dessa också i din mall för biologisk ”maskulinitet” eller är det kultur?

        Många kvinnor vill ha den dominerande rollen i ett förhållande, det finns både machos och machas förutom de mer ”mitt-emellan- personerna vi är, där vi dominerar och underkastar oss i olika aspekter av ett förhållande. Många män gillar machas: I engelska humorserien Keeping up appearances driver man detta till sin överdrift men faktum är att många män vill bli omhändertagna och styrda, kvinnan i deras liv är bara en modifiering av modern. ( och vice versa)

        Gilla

    2. @Ingvor,

      I en studie presenterad av Forskning och Framsteg där de jämförde olika kulturer, kunde de endast hitta att större benägenhet för aggression hos män (testosteronets inverkan) kunde anses biologiskt särskiljande i alla kulturerna.

      Kan du länka till studien? FoF har annars t.ex. även skrivit om hur könet ”sitter i hjärnan”, dvs är till stor del biologiskt betingat.

      De artiklar jag sett som beskriver förhållandena i andra, mer ‘matriarkala’, kulturer ser ut att lida rätt svårt av ‘confirmation bias’. Det finns även massor av studier som pekar på samband mellan könshormoner och beteende. Och det är ju sexuellt beteende vi talar om här. Även om sambanden är komplexa, och det absolut finns starka socialt betingade faktorer (även dessa till synes delvis biologiskt betingade), är det ytterst få forskare som tvivlar på att det finns starka kopplingar. Man ser för övrigt väldigt tydliga kopplingar även i andra arter.

      Nu är iofs forskningsläget ambivalent när det gäller testosteronets koppling till aggression hos människor. Det är nog mer korrekt att säga att T påverkar strävan efter social status, men det behöver förstås inte uppnås genom aggression.

      Men alldeles oavsett hur mixen ser ut behöver man vara väldigt ideologiskt färgad för att inte se att män och kvinnor uppvisar tydliga skillnader i sexuellt beteende. Och inte minst feminister är ju snabba att hävda att även ‘osynliga’ (icke-påvisbara) sociala strukturer utövar kraftig påverkan på individer, så pass att deras effekt antas bli tydlig i påtagliga skillnader i utfall och beteende. Inte sällan medger man att man överraskande nog träffar på motsatta strukturer i fält, men likväl tror man att de ‘osynliga’ strukturerna har större verkan.

      Det finns mer: I en dansk studie (där ju kulturen liknar vår) lät 875 danska män och kvinnor svara på hur de kände igen sig i olika ”sexual response models”.

      As shown in Figure 1, a considerable difference existed between men’s and women’s endorsements of the models of sexual response. A majority of men endorsed the M&J (49%) or the Kaplan (38%) model and a minority endorsed the Basson model (5%) or none of the models (7%). The women showed more variation: 34% of women endorsed the Kaplan model, 28% endorsed the M&J model, 26% endorsed the Basson model, and 13% endorsed none of the models.

      ”M&J” står för Masters & Johnson och är den klassiska, rätt mekaniska modell som lärdes ut när jag gick i skolan. Kaplan bygger på M&J, men lägger (lite förenklat) till en ”sexual desire”-fas. Basson-modellen är intressant, då den försöker beskriva en modell av kvinnlig sexualitet som ”responsive”, dvs sexuellt intresse uppstår inte spontant, utan som ett svar på stimulans (fysisk eller mental) utifrån. Basson-modellen brukar kallas ”icke-linjär” i kontrast till de mer linjära M&J och Kaplan.

      Notera hur få män som identifierar sig med Basson-modellen, medan kvinnor fördelar sig rätt jämnt över alla tre. Om ett socialt förtryck förelåg skulle man förvänta sig mindre variation – inte större, och i så fall ser det ju ut som om männen är mer förtryckta än kvinnorna i sexuellt hänseende!

      Alternativt finns det biologiska och evolutionspsykologiska faktorer som spelar in och påverkar utfallet. Faktum kvarstår att mäns och kvinnors sexualitet inte ser likadan ut; kvinnor är dessutom av allt att döma inte heller en homogen grupp i detta avseende. I de flesta andra områden brukar män uppvisa större variation, men här ser det alltså ut att vara tvärtom.

      Gilla

      1. Studien i FoF läste jag för länge sedan och minns inte längre vad den hette. Kanske om jag gräver i bibliotekens tidskriftsarkiv.. Ska se om jag kan hitta den.

        Sedan blir jag lite förvirrad: diskuterar vi inte delar av ”roller” som varande biologiska eller inte: t ex att manligt omhändertagande är biologiskt betingat och inte är en individuell yttring oberoende av kön? Jag förstår helt enkelt inte din referens till studier i hur folk tänder sexuellt.

        Gilla

    1. @Ingvor,

      Sedan blir jag lite förvirrad: diskuterar vi inte delar av ”roller” som varande biologiska eller inte: t ex att manligt omhändertagande är biologiskt betingat och inte är en individuell yttring oberoende av kön? Jag förstår helt enkelt inte din referens till studier i hur folk tänder sexuellt.

      Jag svarade din första kommentar, inte Emmies svar, så min kommentar förhöll sig till inlägget (och #metoo) och din kommentar om olika behov. Kopplingen till mäns och kvinnors sexualitet tycks rätt uppenbar.

      Det finns s k ”primitiva” kulturer,( vilka kanske kan tolkas som mer ursprungliga än männens flärdbehov vid de franska hoven något senare) där männen står för make-up och skönhetssträvanden och vill göra sig behagfulla inför kvinnorna.

      Tja, ingen har väl ifrågasatt att det funnits kulturer som av olika anledningar haft en betydligt sämre utveckling än vår? Ur evolutionspsykologiskt perspektiv intresserar man sig för varför vissa mönster varit framgångsrika under lång tid.

      Och den biologiska grunden är ju just det: egenskaper som selekterats fram under lång tid, eftersom de bidragit till framgång såväl i överlevnad som fortplantning. Vetenskapen kring detta är ju så robust numera att det snarast krävs tung bevisning för att hävda att det inte skulle spela någon roll.

      Eller.. du kanske bevisade inläggets riktighet genom att komma som beskydd

      Hehe, nej Emmie klarar sig utmärkt utan min hjälp. Däremot var det länge sedan jag kommenterade här, så jag tänkte att jag skulle passa på nu när jag hade lite tid över.

      Gilla

      1. Jag är fortfarande förvirrad men läser gärna en länk till ”den robusta forskningen”.
        Kan du utveckla din mening ”Kopplingen till mäns och kvinnors sexualitet tycks rätt uppenbar.” Det var just den jag frågade efter.
        Jag förstår inte omhändertagande som manligt attribut skulle vara sexuellt tilldragande i denna värld av ensamstående mödrar och frånvarande fäder.

        Gilla

      2. @Ingvor,

        Jag är fortfarande förvirrad men läser gärna en länk till ”den robusta forskningen”.

        Det som gör att forskningsrön kan betraktas som robusta är att de blivit replikerade i många studier. Om vi talar om det sexuella spelet, oönskad sexuell uppmärksamhet m.m. (sådant som vi ser mycket av i #metoo), så finns åtskilliga relevanta länkar i detta inlägg.

        Kan du utveckla din mening ”Kopplingen till mäns och kvinnors sexualitet tycks rätt uppenbar.” Det var just den jag frågade efter.

        Du menar att du har svårt att se den sexuella komponenten i #metoo?

        Jag förstår inte omhändertagande som manligt attribut skulle vara sexuellt tilldragande i denna värld av ensamstående mödrar och frånvarande fäder.

        Nu har väl ingen här skrivit om omhändertagande som manligt attribut? Emmie nämnde det som något som män kunde attraheras av i kvinnor. Däremot beskyddande, styrka, och även försörjarkapacitet. Det är lite svårt att veta var man skall börja förklara hur detta är synligt nästan var man än tittar: i hur män med prestigeutbildning har lägre barnlöshet än lågutbildade män (medan mönstret är omvänt för kvinnor), hur kvinnor föredrar något äldre män (robust sedan mycket länge), osv. Nedan länk och citat till bara en studie som konstaterar detta.

        Women are also more drawn to men who have access to resources than to those who do not (Li et al., 2013). Because resources are the target of male intrasexual competition, resource holders possess characteristics that en- able them to outcompete other males. Good-provider characteristics are thus also known as weapons. They include competitive personalities and behaviors (Johnson, Burk, & Kirkpat- rick, 2007), social dominance and formidability (V alentine, Li, Penke, & Perrett, 2014), achievement motivation, a large body size and upper-body strength (Sell et al., 2009), masculine physical features (Pound, Penton-Voak, & Surridge, 2009), and wealth and status (Chang, Wang, Shackelford, & Buss, 2011). Provisions, as well as the attributes required to acquire and provide them, are favored by women and regarded as the good-provider mate value.

        Det finns även lite intressanta studier som indikerar att vi är mindre jämställda än vi säger oss vilja vara, samtidigt som invandrade familjer är mer jämställda än de säger sig vilja vara. Detta kan kanske ses som en indikation på att dessa saker inte enkelt förändras bara för att vi säger oss vilja det.

        Også i den allerede nevnte studien til Holter, Svare og Egeland, som i hovedsak inkluderer etnisk norske respondenter, hevdes det at likestilling i barneomsorg og husarbeid har kommet lenger enn det forfatterne kaller inntektslikestilling (Holter mfl. 2008:293). Kavli og Kavli og Nadim viser videre at det særlig er når det kommer til holdninger om kjønnslikestilling at innvandrede grupper av den norske befolkningen og norskfødte med pakistanske foreldre skiller seg fra etnisk norske (Kavli og Nadim 2009:90, 130, 133, Kavli 2012:274-276). Kavli viser også at nettopp familieforsørgelsen er aller mest preget av såkalt dissonans mellom holdninger og faktisk praksis. Det kan se ut som om særlig personer med etnisk minoritetsbakgrunn jevnt over forfekter menns hovedforsørgelse av familien oftere enn dette gjennomføres i praksis. Bare 12 prosent av Kavlies etnisk norske respondenter er enige i en påstand om at mannen har hovedansvaret for å forsørge familien. Samtidig er dette et område hvor de etnisk norske – i motsetning til de andre respondentgruppene – er mer likestilte i sine holdninger enn i sin praksis (Kavli 2012:278, 282).

        Gilla

      3. Jag diskuterar inte metoo alls. Vad har det med mitt inlägg att göra? Jag diskuterar om komponenter i manliga roller som skulle vara komna ur evolutionen. Beskydd fick man ursprungligen inom stammen, inte från enskild man.
        Att kvinnor har valt män med ekonomi= beskyddande (=omhändertagande) i modern tid bygger på vem som har makten över resurserna i vår individualistiska era. Barn måste ju tas omhand ekonomiskt.
        I dagens samhälle kan man ju se att många kvinnor väljer andra levnadssätt när de har en egen ekonomi.

        Gilla

      4. @Ingvor,

        Jag diskuterar inte metoo alls. Vad har det med mitt inlägg att göra?

        Emmies inlägg, som vi kommenterar, börjar:

        Nyligen lanserades hashtagen #Metoo på Twitter …

        Så du får ursäkta om jag försöker koppla mina kommentarer till det inlägget tar upp.

        Jag diskuterar om komponenter i manliga roller som skulle vara komna ur evolutionen. Beskydd fick man ursprungligen inom stammen, inte från enskild man.

        Av genetiska spår att döma kan man gissa att vi övergick från polygyni till monogami för ca 15-20000 år sedan. Så det du talar om ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Och om förstadiet var polygyni, lutar det ändå åt att det var de mest formidabla männen som fick fortplanta sig.

        Att kvinnor har valt män med ekonomi= beskyddande (=omhändertagande) i modern tid bygger på vem som har makten över resurserna i vår individualistiska era.

        Du spekulerar i att det är orsaken.

        Barn måste ju tas omhand ekonomiskt.

        Samtidigt bedömer reklambranschen att kvinnor står för ca 80% av inköpsbesluten i familjen, så vem har egentligen makten över resurserna – den som är borta från hemmet och arbetar för att tjäna ihop pengarna, eller den som är hemma och spenderar dem (samt ofta sätter ambitionsnivån för hur stora utgifterna blir)?

        I dagens samhälle kan man ju se att många kvinnor väljer andra levnadssätt när de har en egen ekonomi.

        Nå, numera är det vanligare att kvinnor gör sig beroende av staten hellre än av individuella män. Fortfarande är det huvudsakligen män som bidrar netto till den offentliga budgeten, då genomsnittsmannen bidrar med ca 1,5 miljon kr under sin livstid, och genomsnittskvinnan kostar ungefär lika mycket netto under sin. Man kan diskutera hur bra det är i längden.

        Gilla

      5. 1.Hon börjar sitt inlägg med metoo för att sedan övergå till huvudämnet dvs att kritisera metoden för att komma tillrätta med problemen som hon erkänner per se.
        Det är i sin argumentation DÄR som jag ifrågasätter vissa antaganden om evolutionistiska, biologiska särdrag hos män.

        2. Evolutionsargument måste röra sig om ”långt tillbaka” om det ska hålla som sådana argument, annars är de säkert mer kulturellt betingade ju närmare nutid vi kommer. Vi levde i flockar, stammar som gather/hunters fram till ca för 10 -12 000 år sedan och överlevnaden för flocken var det viktigaste. Det var mannen som valde hustru eller hustrur och bestämde om t ex flickbarn skulle överleva.Bland nomadstammar strax före islams uppkomst, begravde man flickbarn levande i öknen för att hålla populationen nere i flocken. Vilka sexuella relationer man hade tycker jag är ointressant i denna diskusionen. Jag ifrågasätter att kvinnan valde sin man utifrån de maskulinitetsnormer som Emmeli utgår ifrån. Kvinnan valde inte alls. Stamsamhällena var starkt patriarkala och influerade de tre abrahamitiska religionerna starkt.

        3. Du kan kalla det spekulera men att kvinnor väljer andra lösningar om ekonomin tillåter dem att göra så, talar mycket för att jag har rätt. Min mormor skulle aldrig kunnat föda upp 9 barn själv så hon stannade i ett äktenskap runt sekelskiftet och tog misshandeln från sin alkoholiserade make år ut och in. Min mor lämnade sin make och fick ett drägligt liv genom de nya tiderna. Jag behöver inte ens gifta mig av ekonomiska skäl. Dokumentären The Swedish way of love är ganska intressant..

        4. Att kvinnor bestämmer hur pengarna ska spenderas är en tradition från bondesamhället som sedan överfördes till industriarbetarklassens kultur och sedan vidare. Jag ser ingen poäng i själva debatten med denna fakta.

        Gilla

      6. @Ingvor,

        1.Hon börjar sitt inlägg med metoo för att sedan övergå till huvudämnet dvs att kritisera metoden för att komma tillrätta med problemen som hon erkänner per se.

        Och kritiken mot metoden är att man inte kan skapa normer genom att bara dekonstruera, men — och detta nämns i förbigående — «Även de som benämner sig som normkritiska har naturligtvis normer. Annars kan man inte fungera i ett socialt sammanhang. »

        Nu är det ju inte så att man ”bara dekonstruerar”, utan man är extremt selektiv med vad man ifrågasätter, och hur. Man vill för all del gärna betona att ”kritisk” i ”kritisk teori” inte handlar om att vara allmänt kritisk mot allt, utan att det är ”maktordningar” som skall dekonstrueras, men bara just de ”maktordningar” man vill attackera. Grundsyftet, om vi går tillbaka till upphovsmännen, är att underminera kulturen som uppbär Kapitalismen och hjälpa de marxistiska profetiorna på traven. Ett favorittema idag är genus och jämställdhet.

        Det är i sin argumentation DÄR som jag ifrågasätter vissa antaganden om evolutionistiska, biologiska särdrag hos män.

        Men vad är syftet med ditt ifrågasättande? Vill du invända emot att det finns ingrodda mönster som vi inte kan ändra hursomhelst?

        Ett av dina första argument var «Det är ju som att säga att alla blåögda tycker på ett visst vis och alla grönögda något annat». Det argumentet faller på att — åtminstone såvitt vi vet — de alleler som styr ögonfärg inte modifierar beteende, medan könshormonerna har tydlig beteendepåverkan (såpass att man t.ex. kan observera signifikanta förändringar i beteende och preferenser hos kvinnor i samband med ägglossning, förutsatt att de inte äter P-piller). Att biologiskt kön skulle ha lika lite relevans för våra behov och egenskaper som vår ögonfärg är en ide som är totalt frikopplad från vad vi faktiskt vet om såväl könshormoner som pigmentering.

        Det kan för all del vara lite intressant att avvika in i hur avvikande ögon- och hårfärg på så kort tid blivit så vanliga i vissa regioner, inte minst norra Europa. Hade det bara berott på att det naturliga urvalet blivit lite mindre selektivt, borde den observerade förändringen ha tagit runt 800 000 år. Ändå har människor funnits i Europa i bara ca 35 000 år. Själva allelen för rött hår, t.ex., är bara ca 80 000 år gammal. Det blir en intressant fråga, inte för att man tror att ögonfärg påverkar beteende, utan just på grund av att man inte tror det. Varför har det då slagit igenom så fort?

        Genetiskt urval kan alltså verka på så korta tidsrymder som dessa, förutsatt att det finns ett tydligt miljötryck. Migration till norra Europa, övergång till jordbruk, industriella revolutionen m.m. är förstås faktorer som kan utöva ett kraftigt selektionstryck och vaska fram nya egenskaper, där det långt ifrån alltid är uppenbart vari den exakta selektionsmekanismen består.

        Bland nomadstammar strax före islams uppkomst, begravde man flickbarn levande i öknen för att hålla populationen nere i flocken. Vilka sexuella relationer man hade tycker jag är ointressant i denna diskusionen. Jag ifrågasätter att kvinnan valde sin man utifrån de maskulinitetsnormer som Emmeli utgår ifrån. Kvinnan valde inte alls.

        Du uttalar dig tvärsäkert om hur män och kvinnor valde under en period om vilken vi faktiskt har väldigt lite sådan kunskap. Om vi skall extrapolera från beteenden vi faktiskt kan observera, så torde det vara relevant att kvinnors val och maktutövning ofta, inte minst jämfört med mäns, tar indirekta former. Dock tycks såväl män som kvinnor motiverade att upprätthålla illusionen av att det är männen som bestämmer.

        Detta slår även igenom i uppvaktningsritualer, vilket beskrivs utförligt i det blogginlägg jag länkade till ovan. Jag vill dessutom hävda att vi även i #metoo ser tydliga inslag av maktutövning genom påstådd utsatthet; själv blev jag nyligen utesluten ur en FB-grupp för att (tror jag, eftersom ingen förklaring gavs) jag hade mage att tycka att man inte automatiskt måste tro på allt som berättas i dessa kampanjer, eller att berättelserna skulle vara representativa för alla kvinnors upplevelse i respektive branscher. När en grupps påstådda utsatthet inte får ifrågasättas, och dessutom omsätts i krav på anpassning hos andra grupper, blir iden om utsatthet en maktfaktor.

        Här är det f.ö. möjligt att Emmie och jag har lite olika fokus. Jag vill hävda att mäns brist på ridderlighet inte är främsta problemet, utan att ett större problem är att vi fortsätter insistera att män skall ”ta sitt ansvar” (en krassare omskrivning är den engelska ”man up”), vilket är hur könsrollskonservativt som helst, och fokusera på att respektera kvinnor utan att respektera sig själva, och utan att förvänta sig respekt tillbaka. Samtidigt som män numera förväntas göra detta utan egentligen få något alls för det. Men detta går för all del att tolka in även i det Emmie skriver.

        Du kan kalla det spekulera men att kvinnor väljer andra lösningar om ekonomin tillåter dem att göra så, talar mycket för att jag har rätt. Min mormor skulle aldrig kunnat föda upp 9 barn själv så hon stannade i ett äktenskap runt sekelskiftet och tog misshandeln från sin alkoholiserade make år ut och in.

        Fast då tror jag att du överdriver kvinnors önskan att vara ensamstående mödrar. Enligt SCB (2010) lever 85% av papporna och 72% av mammorna i parförhållanden. Att de kvinnor som ensamma försörjer barn (i snitt färre barn än mödrar i parförhållanden) också är överrepresenterade bland socialbidragstagare kan vara en indikation på att de kanske inte blev ensamstående för att ”ekonomin tillät det”. Andelen ensamstående mödrar som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt är också, enligt SCB, nästan 3x så stor som för sammanboende mödrar.

        Att så många ”väljer” att leva som ensamstående, trots den större utsattheten, kan lika väl vara ett argument för Emmies tes att vi behöver jobba på att utveckla könsnormer som dels bygger på ömsesidig respekt, och dels är grundade i människors grundläggande behov. Detta försvåras avsevärt om man envisas med att ifrågasätta att vi ens har grundläggande, nedärvda behov, och att dessa ibland kan vara olika för män och kvinnor.

        Liked by 1 person

      7. 1.Jag har inga invändningar eller åsikter om det är bra eller inte bra med att försöka ”dekonstruera”. Så långt har jag inte kommit i mitt tankearbete. Det är säkert så som du skriver om motsättningen kapitalism-vänsterideologi i botten. Vad vet jag!

        Jag försöker bara ifrågasätta GRUNDpåståenden att vissa sätt skulle vara evolutionistiskt inpräntade i generna såsom att ”beskyddande” endast skulle vara en maskulin tillgång . Det är ju i grundpåståenden som nytänkande låser sig i nästa led. Så JA, är svaret på
        ”Men vad är syftet med ditt ifrågasättande? Vill du invända emot att det finns ingrodda mönster som vi inte kan ändra hursomhelst?”

        2. Jag bara tog blå kontra bruna ögon som ett exempel ur det blå för att illustrera något evolutionistiskt, fysiskt hos människan. Så glöm en djupare debatt om dem! Hur dumt det skulle vara att koppla vissa beteenden till än den ena eller andra färgen liksom till könet. Jag anser att vi är i stor utsträckning en kulturell produkt. Helst efter att ha läst etnologi. Forskning visar ( som jag inte minns nu var, men en bekant längre tillbaka skrev om forskningsfältet ”hur tidigt t o m babisen börjar formas av att interaktören visste om det var en flicka eller pojk könsmässigt.”

        3. I samband med att jag studerade Koranen – för att bara veta vad det handlar – eftersom jag ifrågasätter de abrahamitiska religionerna mycket, läste jag på om tiden före islams uppgång och såg BBC:s serie om Kvinnans roll genom tiderna i fyra avsnitt. Så nog finns det belägg för de patriarkaliska strukturerna där. Den svenska kvinnan fick inte välja make förrän 1874, innan dess valde föräldrarna och äktenskap handlade om att gifta ihop gårdar. Men jag håller med dig att kvinnan skapat sig mer maktutrymme indirekt genom jordbrukstiden efter stamsamhällena och väldigt mycket genom att styra sina söner till sin fördel. I min småstad styr mödrarna fortfarande och bestämmer när de vill ha barnbarn. De ser också till att ha en ”hemmason” som är deras förlängda arm och försöker förpassa sina döttrars maktanspråk till andra revir.

        4. Jag tror också att män och kvinnor egentligen vill vara tillsammans men då mäns BESKYDDANDE verkar lysa med sin frånvaro så tar kvinnan chansen när ekonomin tillåter, även om det är vi ”statlig ekonomi” och inte egna pengar. I ett förortprogram togs det upp orsaker till ungdomsupploppen bland invandrarna. Det framkom ett mönster av fäder som aldrig deltog i uppfostran eller var närvarande. I Afrika, eller var det var, insåg långivare till familjer att pengarna skulle gå till kvinnan inte mannen för att det skulle bli något seriöst av det. Gav man en cykel till en man, innebar det att han bara kunde cykla till grannbyn och supa. Gav man den till kvinnan, fick hon lättare att ta sig marknaden och sälja grödor.
        Jag håller med att vi ska respektera varandra men också ifrågasätta tron på att vissa egenskaper skulle vara knutna till kön som BESKYDDANDE för män. Alltför många män är STRULPUTTAR genom tiderna och i alltför många sammanhang, för att man ska göra detta grundläggande misstag om igen och bygga ekonomier där män har makten.

        – Nu tar jag paus från denna debatt. Ha en bra måndag!

        Gilla

  2. Min åsikt är att man ska bemöta varandra med respekt, oavsett kön. Att pojkar och flickor ska få lära sig att de är lika mycket värda. Det är helt galet, som nu, att pojkar i klass 6 ska diskutera sin kvinnosyn. Vilket mitt barnbarn fick i hemläxa. Människosyn borde man tala om. Och om man nu måste diskutera mansnormen skall man också diskutera kvinnonormen.

    Liked by 1 person

    1. Precis. Det är ett jävla tjafs om kvinnosyn och mansroller. Lär barnen att respektera andra människor (och djur). Punkt.
      Så snart man börjar inrikta sig på ”underavdelningar” så börjar man skapa hierarkier av kränkta och överordnade som motverkar ”jämlikhet”-syftet.

      Liked by 1 person

  3. Hej,
    Jag har med intresse läst inlägget och vill bidra med Norska TV programmen ”Hjernevask 1-7” som belyser saken på ett utmärkt sätt. Efter dessa program 2010 så drog Norge in alla bidrag till Genusgalenskapen. SVT har hittills vägrat sända programmen.

    Problemet med de resonemang som förs i det här inlägget är att det leder fel och istället gynnar Genusvetenskapen och den här typen av feministaktivisters tankar och egentliga agenda.
    Med vänliga hälsningar,
    -Li

    Gilla

      1. Hela det felaktiga resonemanget bygger på argumentation. Det är bättre att lyfta frågan och avfärda Genusvetenskapen som bedrägeri då inga vetenskapliga fakta eller internationellt erkända studier finns. Rakt av så kan man hävda att skattemedel inte ska stödja ”ensidig aktivistvetenskap” som inte är evidens baserad och då heller inte införliva och praktisera den typen av metoder i vårt samhälle och olika samhällsfunktioner, som ex. förskolan.
        -Li

        Gilla

      2. Fast var upplever du att inlägget ger stöd för en genusvetenskaplig ansats?

        Det finns många sätt att kritisera genusvetenskapen, och jag håller med om att alla borde titta på alla avsnitt av Hjernevask. Dock håller jag inte med om att det skulle räcka att hävda att det saknas ‘vetenskapliga fakta’ eller internationellt kända studier. Ett av problemen är snarare att det publiceras en stor mängd studier både här och utomlands (inte minst i USA), som citeras vitt och brett. Som du påpekar har Hjernevask, trots att serien fick genomslag i Norge, inte visats i Sverige, och kommer troligen inte göra det heller.

        Janet Hydes The Gender Similarites Hypothesis har t.ex. 2 415 citations i Google Scholar. Betydligt fler, för övrigt än t.ex. de 106 citations som Giudices The Distance Between Mars and Venus har, där Giudice et al demonstrerar hur Hydes sätt att räkna är grovt missvisande, och att skillnaderna mellan män och kvinnor är avsevärt större, i Hydes egna data, än hon vill göra gällande. Bara baserat på citation count tycks dock forskare gilla Hydes version bättre. Min personliga erfarenhet är att det inte biter alls att peka på Giudice som motargument till Hyde. Ingen bryr sig.

        Det finns andra exempel: när man argumenterar att löneskillnader beror på patriarkala strukturer citerar man forskning som i sig är robust, men som å andra sidan faktiskt inte belägger argumentet. Man föredrar dessutom ofta att citera de ojusterade resultaten snarare än de justerade, som ger en mycket mer nyanserad bild. Ibland spär man dessutom på med att (medvetet?) missförstå ”oförklarade skillnader” som ”skillnader som inte går att förklara på något annat sätt än vårt”. Inte heller här verkar det ha någon som helst effekt att påpeka felsluten.

        I andra fall citerar man forskning som iofs är ok, men utan att erkänna att det finns annan forskning, minst lika ok, som skulle bidra till en helt annan helhetsbild. Exempel är studier som bara tittar på mäns våld mot kvinnor, medan man ignorerar de hundratals studier som visar att kvinnors våld mot män är ungefär lika omfattande. Även detta har folk försökt påvisa i årtionden, utan någon större effekt.

        Varför genusvetenskapen fått så stort genomslag, trots att de så ofta producerar rena galenskaper, är ett komplext och fascinerande område i sig. Men en slutsats torde vara att det inte bara finns ett sätt att argumentera emot. Frågan är väl snarare om det finns något sätt som faktiskt är effektivt?

        Gilla

      3. Jag håller med om din slutsats, att det inte bara finns ett sätt att argumentera emot, men då också att det inte finns något sätt som är effektivt. Eftersom genusgänget och feministaktivister är experter på att spamma internet med deras argumentation och kommentarer så som passar dem och deras kompisar som finns runt om i alla etablerade partier (utom SD då förstås), alla myndigheter och media med här i Sverige, så finner jag ingen mening i att engagera mig och spela deras spel efter deras regler, (jag har försökt). Så att argumentera på den deras nivå, är som att köra huvudet i väggen och slösa bort sin tid. Tid som jag anser på bättre sätt kan användas till annat, som att försöka ta tag i och lyfta frågan och på så sätt komma runt problemet. Men om MED vill det, vet jag ännu inte, då idéprogrammet, som jag ser det, egentligen inte talar om ”hur” man vill komma åt problemet.
        -Li

        Gilla

      4. @Li,

        Jag tycker nog att första steget är att tydligt markera avstånd från identitetspolitik och ta ställning för evidensbaserad politik.

        Sedan krävs nog att man tränar sig att inte automatiskt acceptera premisserna för många frågor och påståenden. Många debattörer förlorar debatten redan innan den kommit igång, genom att direkt acceptera motståndarens ”tolkningsföreträde”.

        När det gäller sakpolitik är MED motståndare till kvotering och rent allmänt till politisk detaljstyrning av människors livsval. Personligen brukar jag också argumentera för en liberal hållning där vi tydligt markerar var gränsen går för vad som kan accepteras. Dvs inte en gränslös liberalism där allting måste vara fritt, och inte heller en socialliberalism som inte enkelt går att skilja från socialism (där man försöker ‘hjälpa’ människor att bli fria på ‘rätt sätt’), utan en konservativ (klassisk) liberalism där en stabil kultur och ett starkt och effektivt rättssamhälle ses som garanten för en individens frihet värd namnet. Där staten också på allvar respekterar gränsen för dess rätt att lägga sig i människors liv.

        Jag tror alltså att en hel del kan uppnås genom att mycket tydligare markera vad som är privata angelägenheter, och vad som blir en kollektiv fråga. I alla fall borde det vara första steget. I dagsläget verkar alla gränser vara otydliga och politiskt laddade, vilket lätt leder till att vi riktar vår upprördhet mot trygga mål, som att alla nobelpristagare är män, samtidigt som det blir för laddat att diskutera om kommuner bör köpa flera lägenheter för män som håller sig med flera fruar, om pojkar och flickor skall få bada tillsammans eller om det skall vara ok för lärare att klä sig i burqa.

        I de senare fallen tycker jag att det finns utrymme för att tydligt markera vad som krävs för en sund version av jämställdhet. Jag är övertygad om att vi för en fungerande praktisk jämställdhet av nordisk modell måste ha som grund en integrerad undervisning i skolan, och tidigt vänja pojkar och flickor vid att göra saker tillsammans, konkurrera med varann och respektera varann. Men detta medför självklart också några utmaningar som vi inte ännu hanterar särskilt väl. Skolan måste ta höjd för att pojkar och flickor i snitt utvecklas på lite olika sätt, och även har olika styrkor och svagheter på gruppnivå. Men rent allmänt behöver vi ju också bli bättre på att tillgodose olika förutsättningar på individnivå; inte minst särbegåvade barn kommer ofta i kläm i skolan. Att stärka skolan på dessa områden kommer att kosta, och behöver prioriteras framför genusvetenskapliga experiment och ideologiproduktion.

        En annan del av MEDs politik som jag tror kan hjälpa är vårt tydliga fokus på att fokusera det offentliga på kärnuppgifterna, och vara mycket restriktiva mot ideologiskt färgade satsningar för skattebetalarnas pengar. Staten skall inte ägna sig åt indoktrinering av medborgare för deras egna pengar.

        Liked by 1 person

      5. Hej Ulf,
        Jag är ny medlem och har kvar att lära om partiet genom att försöka träffas och presentera mig, inte bara läsa program och blogga. Om MED är intresserad av frågan så kan jag bidra med mina kunskaper, men jag tror inte vi kommer så mycket längre här nu.
        Med vänliga hälsningar,
        -Li

        Gilla

      6. Kommentar till Li (11/12 kl 14.14): Om jag får blanda mig i, så säger min intuition att frågan bör besvaras med ett ja, tack! MED är ju ett dessutom parti som kännetecknas av högt i tak i debatten!

        Liked by 1 person

  4. Hej,

    Vill bara poängtera att jag inte är för att genuskunskap ska läras ut. Det finns olika typer av analyser man kan göra dock. Sysslar nämligen med en intern kritik av deras egna resonemang i texten. Det jag skriver i texten är att principiellt inte är emot uppmuntrande till bättre beteende. Inte att jag är för genuskunskap som sådan.

    Tack för mig!

    Gilla

  5. Jag reagerade starkt på det du skrev, bitvis lika dumt som själva genusvetenskapen själv. Varför ska kvinnor bestämma hur en man ska vara? Det är lika dumt som om jag skriver om hur det känns att föda barn och det skulle nog bli ett ramaskri om jag gjorde det.

    Jag är utbildad för och började arbeta med barn som far illa, mobbing, i hemmet och i samhället. Sadlade sedan om för att börja arbeta med utsatta män och framför allt män som misshandlas av sina kvinnor. Flera internationella undersökningar visar att kvinnor är våldsammare än män i parförhållanden, fler mödrar dödar sina barn än någon annan grupp i samhället. Även i Sverige finns det undersökningar som visar att fler män är utsatta för våld i förhållanden av kvinnor än det motsatta. Även när det gäller homosexuella par så är skillnaden tydlig: kvinnor är våldsammare än män i parförhållanden. Män är främst våldsammare mot andra män för att försvara det som ingår i hans revir.

    Sverige är en starkt begränsad ankdamm där man inte tar till sig forskning som gjorts i andra länder om den inte stämmer överens med den egna världsbilden som man vill presentera. Jag har varit verksam utomlands under många år och har en helt annan bild än den som presenteras av den så kallade ”genusvetenskapen” i Sverige.

    I Nya Zeeland har man följ över 1 000 personer i över 40 år och deras slutsatser har bekräftats av många andra mindre studier. Redan vid 4 års ålder har våra personligheter formats så pass mycket att man kan slå fast vem som kommer att få problem med rättvisan senare i livet. Biologins inverkan på hur vi blir som människor är cirka 60 – 70 procent. Vi är inga socialt konstruerade varelser.

    Som jämförelse kan sägas att det här är mer studerat än nyttan med motion där det inte ens finns någon långtidsstudie och nu börjar man alltmer ifrågasätta nyttan med överdriven motion. Det finns en norsk dokumentärserie som heter ”Brainwash” och i episod 7 konfronterar man ”genusforskare” med riktiga resultat, empiri, och de fortsätter ändå att hävda sin tes framför TV-kamerorna trots att de borde förstå att de är överbevisade, men de är hjärntvättade. Finns tillgängligt på YouTube.

    Om ”genusvetenskapen” kommer att få fortsätta härja fritt kommer vi att ha generationer av förstörda män som inte vet hur de ska förhålla sig till kvinnor och därmed skapas en ond cirkel som föder allt mer våld. ”Genusvetenskapen” är en ideologi och ingenting annat. Att sätta barn i ”könsneutrala” dagis är det samma som de tvångssteriliseringar man genomfört tidigare. Och vad är nästa steg när det inte fungerar? Koncentrationsläger för män? Det har vi också haft i Sverige, främst av ideologiska skäl men det vill man tala tyst om.

    Föreställ dig en mamma som sitter i badkaret med sin lille son och tvättar hans intima kroppsdelar. Hon är särskilt noga med att tvätta under förhuden, vilket hon sysslar med en stund. Om vi i stället hade en far och hans dotter i en liknande situation skulle det bli ramaskri.

    Det andra med den här bilden är att mamman i all välmening traumatiserar sin son så han får svårt i kontakter med kvinnor som vuxen. Han kan även få svårt med könsidentifikationen. Mamman har här begått ett sexuellt övergrepp som det talas tyst om och nu vill ”genusforskare” begå liknande övergrepp i storskalighet.
    Det här exemplet är hämtat från Brittisk psykologi och är inte taget ur luften. Exemplet är bara ett av många och ofta skapar kvinnor män som har svårt i kontakten med kvinnor och går över gränsen. När vi kommer till direkta övergrepp så har förövaren ofta själv varit utsatt för övergrepp av kvinnor eller växt upp i en familj där övergrepp var vanliga.

    Det finns rätt tydliga undersökningar som visar att ett barn efter en skilsmässa löper nästan dubbelt så stor risk att misshandlas eller negligeras av mamman än av den biologiska pappan. Till det kommer även risken att misshandlas av eventuella fosterfäder. Den enskilt största gruppen som dödar barn är deras mödrar. Det varierar lite från land till land men är ganska tydligt. Trots allt tal om moderskärlek så försvinner den ofta när modern träffar en ny man. Man tror att det beror på att kvinnor kan få nya barn men det kan inte män så de är mer rädda om sina avkommor.

    En stor del av mansrollen formas i tidig ålder, eller för att vara korrekt, vi har inte bara en mansroll, vi har flera. Alla män är inte maskulina. Frågar man kvinnor så kommer det en lång lista på hur en man ska vara och inget av det är egentligen sant. Många kvinnor säger att de vill ha gentlemannen men föredrar att dansa med vargar. Biologin gör att kvinnor vill ha män som kan generera en stark avkomma och som kan skydda dem. Då pratar vi om fysisk styrka av den typ som egentligen bara de som kallas för rötägg besitter. Se bara på de män som sitter i fängelse för våldsbrott hur mycket beundrarbrev de får från kvinnor. Det biologiska arvet styr i stor utsträckning hur kvinnor väljer partner och kvinnor väljer hellre att dansa med vargar än en gentleman.

    “Fler kvinnor än män söker på ’våldsam porr’ på Google. Kvinnor visar sig vara åtta gånger mer benägna att fråga Google om partnern är homosexuell än om partnern lider av alkoholism och tio gånger mer troliga att fråga om sexuell läggning än om partnern är deprimerad.”
    ~ Seth Stephens-Davidowitz

    Citatet ovan är hämtat från en bok i ämnet. Om vi kan få kvinnor att välja gentlemannen framför att dansa med vargar så skulle alla våldsamma män vara borta på ett par generationer. Men så länge kvinnor hellre vill ha våldsamma maskulina män framför vänliga och trevliga män så kommer det inte att bli några större förändringar av mansrollerna vad man än gör. Man kommer bara att skapa mer problem.

    Problemet är att om man inte hjälper pojkar att förstå sitt kön som man i tidig ålder så får man många män som är vilsna i sin roll i livet och som inte vet hur de ska fungera gentemot kvinnor. Ingen #MeToo kampanj kan ersätta det här. Könsneutrala dagis är rena vansinnet och är ett slags ideologisk tvångssterilisering av unga pojkar.

    Ingen ska behöva utsättas för övergrepp eller sexuella trakasserier men i dagsläget är ett kön offer och det andra förövare. Det håller inte, ska vi kunna göra något för att kunna minska det så måste vi arbeta med hela bilden och se sanningen i vitögat, vilket de flesta inte vågar då det är alldeles för mycket ideologi i de här frågorna. Men att lyfta fram bagateller som övergrepp för att förstärka bilden av kvinnor som ”offer” och män som förövare förvärrar bara situationen.

    I stället för könsneutrala dagis så borde vi kvotera in män på dagis, förskolor och i småskolan så att de unga pojkarna får positiva manliga förebilder. Men vem vågar föra fram ett sådant förslag?

    Gilla

    1. Det sista jag skrev om att kvotera in män på dagis som positiva förebilder kommer nu att avfärdas med argumentet att män är pedofiler. Men i Storbritannien har man kommit fram till att det finns otroligt många kvinnliga pedofiler. Sen måste vi brottas med dubbelmoralen i samhället. En skollärarinna som har sex med sin elev är egentligen en pedofil. Men här säger samhället att han ”got lucky” som fick sätta på henne. Trots att han mår skitdåligt och senare begår självmord. Är det den sortens samhälle vi vill ha?

      Varför begår så många fler män än kvinnor självmord? Fråga ”genusvetenskapen” de borde ha svaret på det och kunna göra något åt problematiken. Men det ger inga forskningsanslag trots att staten lovat att satsa lika mycket på det här området som man gör på trafiksäkerhet, enligt internationella överenskommelser.

      Gilla

  6. Felaktig forskning är antagligen något vi får stå ut med men när den används på ett sätt för att stärka något som inte finns kan man bli arg. Eller när den används för att tjäna pengar. En dam gjorde en felaktig studie i USA för en del år sedan och kom fram till att 1 av 6 kvinnor har utsatts för våld i hemmet. Till våld i hemmet räknades även att mannen hade tittat på kvinnan. Studien fick våldsam kritik och även hon som hade gjort den har tagit avstånd från den. Det hindrar dock inte feministerna och deras organisationer att använda det som ”fakta”. Till och med Emma Watson har hävdat det i FN.

    Jag såg i dagarna en reklamfilm på TV där en organisation visar en dagisklass eller förskoleklass och hävdar att 1 av 5 barn utsätts för sexuella övergrepp. Givetvis så ska man skänka pengar.
    Det låter helt orimligt i mina öron och jag hittade deras hemsida. Där hävdar man att man har gjort en egen studie. Nåväl, jag fick tag på studien och det rörde sig om gymnasieelever varav flera inte längre kunde anses vara barn eller allra minst gå i förskolan. Det man kallar ”övergrepp” i reklamfilmen rör sig till stor del om gymnasieelevers första sexuella fumlande. Övergrepp i egentlig mening är inte så många och vad det har med förskolebarn att göra är bara för att samla in pengar.

    Egentligen är det ganska upprörande men moralen i jämmerdalen har nu sjunkit så lågt att man kan sitta och ljuga rakt ut och ingen, ingen kontrollerar fakta. Nej, det är dags för sociala företag så att vi äntligen får kontroll på sånt här bedrägeri.

    Gilla

    1. Hej Tommy, det var spännande läsning. Jag har barn med en kvinna, som är väldigt fast i genustänket och nästan brister av hat mot de onda män incl. mig. Jag skulle gärna få lite mer kött på benen i diskusssionen med henne. Var hittar jag relevant information, literatur? Är dåligt på engelska…

      Gilla

      1. Låter som om du redan är utsatt för övergrepp. I Sverige har man en väldigt snäv definition medan man i engelskspråkiga länder pratar och fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld, isolering, förlöjligande och lite till

        Det har varit en dokumentär på SVT om den stora undersökningen på Nya Zeeland som jag refererar till. Sen har vi dokumentären Könskriget i 2 delar, också SVT men finns på YouTube. Jag håller inte på med ”genusvetenskap” utan försöker hjälpa män som utsätts för övergrepp av sina partners. Då går det inte att undvika att komma på kollisionskurs med en del feminister och s.k. ”genusvetare”. Det finns inte mycket information på svenska utan det mest är på engelska. Men jag ger dig några länkar nedan. Jag har en sammanställning med ca 10 sidor länkar som jag kan emaila dig om du vill. Det är på engelska.

        https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/man-mer-utsatta-for-vald-i-relationen-an-kvinnor.cid1185940
        http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/kvinnor-som-slar-man
        https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-lika-utsatta-for-vald-i-relationer
        https://www.svt.se/nyheter/inrikes/professor-vill-stoppa-debatt-om-egna-mansvaldsstudien
        http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/vald-mot-man-forskning-tystas
        http://www.slate.com/articles/double_x/doublex/2014/04/male_rape_in_america_a_new_study_reveals_that_men_are_sexually_assaulted.html

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s