Kulturreform behövs för bättre skolresultat

DEBATT. Under min tidiga uppväxt bodde jag i USA och gick på amerikansk grundskola i Florida. När jag var 11 år flyttade jag och familjen tillbaka till Sverige där jag började studera i femte klass. I USA var jag en duktig elev som presterade genomsnittligt med bra betyg. Jag älskade skolan, kände mig intellektuellt stimulerad och mina resultat förbättrades ständigt. När vi flyttade tillbaka till Sverige kom detta att förändras. Den skolkultur jag mötte i Sverige försämrade hur jag presterade som elev. Jag var van vid en skolmiljö som värnade om ordning, struktur och disciplin.

Jag minns mina första dagar på svensk skola. Det var mycket fritt arbete där alla elever höll på med enskilda uppgifter separat från varandra. Normen för mig var att invänta instruktioner från läraren och att alla elever höll på med samma uppgifter samtidigt, där en gemensam genomgång av uppgifterna följde. På min första dag frågade jag läraren med förvirring vad jag skulle göra och fick till svar att jag skulle arbeta med de uppgifter jag ville arbeta med. Det fanns oändligt med alternativ men jag saknade struktur och regler. I syfte att få vägledning frågade jag klasskamraterna vad de sysslade med. Många svarade att man inte behövde göra så mycket. Det räckte med att man ”låtsasarbetade” lite grand. Man satt för det mesta och småpratade med varandra.

Jag lade sedan märkte till att en del elever stack ut ur klassrummet och ”gick på toa” eller ringde telefonsamtal. På min skola i Florida var man tvungen att be om lov för att få lämna klassrummet. Men i svensk skola sprang alla ut och in ur klassrummet hursomhelst, vilket gjorde miljön stökig och oorganiserad. Jag märkte också att det fanns bristande respekt för lärarna. Man tilltalade läraren med hennes förnamn, vilket var ovanligt för mig. Dessutom användes ofta kränkande glåpord. Jag blev vittne till att elever sa ’’Jävla kärring’’ eller ’’Håll käften’’ till lärare utan att få straff eller varningar för sitt dåliga beteende. Detta var en chock för mig som var van vid att läraren var en respekterad auktoritet i klassrummet.

Amerikansk grundskola hade ett fokus på disciplin och ordning som svensk grundskola saknade. Varje morgon klockan 08.00 började skolan med att hela klassen ställde sig upp, lade handen på hjärtat och tillsammans reciterade den amerikanska Pledge of Allegiance för att svära trohet mot flaggan och republiken. Alla elever bar uniform och det fanns en sträng klädkod. Man fick bara bära amerikanska flaggans färger (rött, vitt eller blått) som färgkombination på kläderna, och man fick inte bära för korta shorts eller kjol. Man förväntades räcka upp handen i klassrummet och man blev genast tillsagd om man pratade utan lov. Det var givet att jobba tyst, då det var en lugn och strukturerad studiemiljö i klassrummen. Elever belönades för goda prestationer och straffades konsekvent för dåligt beteende. Elevernas ambition och välmående prioriterades och dessa ideal genomsyrade hela skolplanens upplägg.

Jag gick från att vara en elev med goda betyg i USA, till att bli bland de sämre eleverna i klassen när jag kom till Sverige. Eftersom jag inte behövde redovisa läxor för läraren, struntade jag i det. Eftersom jag inte behövde komma i tid, gjorde jag inte det heller. Jag blev lat, omotiverad, uttråkad och började avsky skolan. Jag hade svårt att hänga med och slutade därefter bry mig. Jag skolkade mer och förstod inte vad poängen med skolan var. Eftersom jag presterade sämre fick jag också lägre självförtroende, vilket påverkade andra aspekter av mitt liv. Detta är förstås inte allas upplevelse då en del elever klarade sig galant trots skolmiljön. Men en slapp skolkultur gör att de elever som behöver en extra knuff ofta faller mellan stolarna.

Unga barn i skolan behöver struktur. Läraren ska inte vara en kompis och uppgifterna ska inte bara göras ”om man har lust”. Vi behöver ett system som ger incitament åt lärare att prestera bra. Lärare och rektorer ska skilja på bra och dåligt beteende, samt bra och dåliga prestationer. Utan grundläggande fokus på disciplin och ordning gör vi de unga elever som ska gå i skolan för att lära sig något en otjänst. Vi måste lära unga att bli ansvarstagande människor som inför framtiden vet att hårt arbete lönar sig. Utan en skolkultur som värnar om disciplin, ordning, prestationskrav och respekt för lärarens auktoritet spelar det ingen roll vilka ekonomiska satsningar som görs.

Emmie Mikaelsson

Medlem i Medborgerlig Samling

 

 

 

MED tycker
God ordning, gott uppförande och ansvarstagande är grundläggande färdigheter. De är därtill centrala för upprätthållandet av arbetsro och en studiemiljö präglad av lärande och kreativitet. Barn och ungdomar ska inte utelämnas till en ”djungelns lag” som lätt breder ut sig när vuxenvärlden varken har insyn eller kontroll över den sociala dynamiken.
För att åstadkomma arbetsro i skolan och lyckas förmedla nödvändiga färdigheter till eleverna krävs lösningar anpassade till dagens samhälle. Dessa ska bygga på ingående och breda konsultationer med professionen, erfarenheter från andra länder samt aktuell forskning. MED förespråkar därtill betyg i ordning och uppförande samt eftersträvar stärkt professionell frihet och auktoritet för lärare och rektorer.