Medborgerlig Samlings Skolpolitiska program

En gedigen skolutbildning är en av de viktigaste framtidsinvesteringarna ett land kan göra. Endast en skola fokuserad på bildning och kunskap kan utrusta eleverna till att bli självständiga och ansvarstagande samhällsmedborgare. En kvalitativ skolutbildning är dessutom en viktig förutsättning för att Sverige skall kunna konkurrera i ett globaliserat kunskapssamhälle.

Tyvärr har svensk skola under de senaste decennierna varit föremål för ett antal reformer och experiment som har sänkt kvaliteten och därmed äventyrat utbildningen för flera generationer av skolbarn. Många av reformerna har inte haft kunskapsfokus utan har resulterat i att elever lärt sig allt mindre och att kunniga lärare har flytt fältet. Reformerna har dessutom successivt nivellerat utbildningen och därmed försvårat för elever med svårigheter att få särskilt stöd samt för elever med särskilda förutsättningar för studier att utmanas på sin nivå.

För att vända den negativa trenden behövs genomgripande reformer. Nuvarande regering gör föga för skolan trots att dess utbildningsminister lovade stort när han tillträdde. Alliansregeringen var inte mycket bättre. Den sade sig förvisso ha gjort de viktigaste reformerna sedan folkskolestadgan infördes 1842 men vad den de facto gjorde var att lappa och laga i befintliga system. Ty det hjälper föga att beskära ett träds grenar om hela roten är rutten.

Medborgerlig Samling har antagit ett nytt skolpolitiskt program. I arbetet med detta har en ordentlig historisk analys gjorts. Förståelse för var och hur misstag begåtts bakåt i tiden är avgörande för att utföra ett reformarbete framåt. Det skolpolitiska programmet i sin helhet finns att läsa här; denna text redogör kort för några av huvudförslagen.

För att bemöta det faktum att elever är olika och har olika fallenhet och intressen föreslår MED en differentiering av grundskolans sista tre år, dvs. årskurs 7-9. Genom att dagens högstadium delas upp på två linjer, kan man lättare ta hänsyn till elevgruppernas diversitet. Den så kallade reallinjen kommer att ha ungefär samma ämnessammansättning som idag men med något större fokus på praktiska ämnen, medan den klassiska linjen lägger in högre växlar inom de teoretiska disciplinerna. År nio avslutas med en grundskoleexamen.

Även utbildningen efter de obligatoriska nio åren kommer att differentieras mer. Under namnet gymnasium kommer endast de teoretiska linjerna gå. Yrkesutbildningarna läggs inom ett yrkesgymnasium och får en mycket större arbetslivsanknytning med lärlingsutbildning än vad som idag är fallet.

Ett problem som aktualiserats i och med friskolereformen och införandet av det fria skolvalet är de vaga läro- och kursplanerna samt bedömningskriterierna. Idag är det väldigt godtyckligt vilket undervisningsinnehåll som varje elev får ta del av. Likvärdigheten skadas därmed kraftigt och därutöver har vi en skenande betygsinflation. Därför vill MED för det första se ett statligt huvudmannaskap över den offentligt drivna skolan. Därutöver behövs ett ingående reformarbete av läroplanerna med tydligt definierat innehåll präglat av bildning, kunskap och progression mellan årskurserna. Även bedömningen ska skärpas i och med att rättningen av nationella prov och examina bedrivs externt. Det teoretiska gymnasiet avslutas med en studentexamen som erhålls genom erlagda prov.

Betygen är viktiga för att ge återkoppling av elevprestationen. De utgör också ett viktigt instrument för att fånga upp de elever som riskerar att missa målen. Dessa har således större möjlighet att få särskilt stöd. Tidiga insatser är viktigt för att inte halka efter i skolgången. MED föreslår betyg redan från årskurs ett.

Därtill vill MED ersätta dagens skolplikt med en läroplikt. Det innebär att skolutbildningen kan inhämtas på annan ort och på annat vis än inom den ordinarie till skolbyggnaden bundna undervisningen. Tanken med läroplikt är att möjliggöra för alternativ och mångfald inom skolväsendet. En förutsättning för att läroplikt skall fungera är tydligt årskursdefinierade läroplaner, vilket omnämns ovan.

Den viktigaste komponenten för en kunskaps- och bildningsfokuserad skola är utan tvekan läraren. Tyvärr har under de senaste åren allt svagare studenter sökt sig till lärarutbildningen samtidigt som många duktiga lärare har lämnat yrket i förtid. Lärarutbildningen präglas idag av ett ideologidrivet innehåll och praxisnära kursinslag saknas i stort sett. För det första är det viktigt att de blivande lärarna får en gedigen utbildning inom de ämnen de skall undervisa i. Dessutom bör metodiken, de mer klassrumsnära inslagen, stärkas. Lärarexamen bör därför erhållas först efter att man avlagt teoretisk utbildning samt kompletterat med ytterligare ett prov efter en introduktionstid på en skola. Därtill skall tydliga karriärvägar definieras genom att doktorsexamen (för lektorat) eller formell vidareutbildning (för förstelärare) blir krav för karriärtjänster inom skolan.

De reformer som MED föreslår är omfattande och kan inte genomföras i en handvändning. Å andra sidan får det vara slut med den ytliga sminkningen av liket – vi måste gå på djupet och även göra upp med de institutioner som har bidragit till förfallet. Genom införandet av läroplikt i stället för skolplikt öppnas även en möjlighet för föräldrar och elever som vill gå snabbare fram och har resurser för detta att söka bildning på andra sätt än i det ordinarie skolsystemet. Genom goda exempel kan förändringstrycket på den offentligt drivna skolan öka.

Medborgerlig Samling söker ditt mandat för att reformera skolsystemet i grunden. Vi kan inte utlova underverk på kort tid, men vi kan lova att göra allt för att styra skutan i rätt riktning.

Ilan Sadé

Partiledare Medborgerlig Samling