En gedigen skolutbildning är en av de viktigaste framtidsinvesteringarna ett land kan göra. Endast en skola fokuserad på bildning och kunskap kan utrusta eleverna till att bli självständiga och ansvarstagande samhällsmedborgare. En kvalitativ skolutbildning är dessutom en viktig förutsättning för att Sverige skall kunna konkurrera i ett globaliserat kunskapssamhälle.

Tyvärr har svensk skola under de senaste decennierna varit föremål för ett antal reformer och experiment som har sänkt kvaliteten och därmed äventyrat utbildningen för flera generationer av skolbarn. Många av reformerna har inte haft kunskapsfokus utan har resulterat i att elever lärt sig allt mindre och att kunniga lärare har flytt fältet. Reformerna har dessutom successivt nivellerat utbildningen och därmed försvårat för elever med svårigheter att få särskilt stöd samt för elever med särskilda förutsättningar för studier att utmanas på sin nivå.

För att vända den negativa trenden behövs genomgripande reformer. Nuvarande regering gör föga för skolan trots att dess utbildningsminister lovade stort när han tillträdde. Alliansregeringen var inte mycket bättre. Den sade sig förvisso ha gjort de viktigaste reformerna sedan folkskolestadgan infördes 1842 men vad den de facto gjorde var att lappa och laga i befintliga system. Ty det hjälper föga att beskära ett träds grenar om hela roten är rutten.

Medborgerlig Samling har antagit ett nytt skolpolitiskt program. I arbetet med detta har en ordentlig historisk analys gjorts. Förståelse för var och hur misstag begåtts bakåt i tiden är avgörande för att utföra ett reformarbete framåt. Det skolpolitiska programmet i sin helhet finns att läsa här; denna text redogör kort för några av huvudförslagen.

För att bemöta det faktum att elever är olika och har olika fallenhet och intressen föreslår MED en differentiering av grundskolans sista tre år, dvs. årskurs 7-9. Genom att dagens högstadium delas upp på två linjer, kan man lättare ta hänsyn till elevgruppernas diversitet. Den så kallade reallinjen kommer att ha ungefär samma ämnessammansättning som idag men med något större fokus på praktiska ämnen, medan den klassiska linjen lägger in högre växlar inom de teoretiska disciplinerna. År nio avslutas med en grundskoleexamen.

Även utbildningen efter de obligatoriska nio åren kommer att differentieras mer. Under namnet gymnasium kommer endast de teoretiska linjerna gå. Yrkesutbildningarna läggs inom ett yrkesgymnasium och får en mycket större arbetslivsanknytning med lärlingsutbildning än vad som idag är fallet.

Ett problem som aktualiserats i och med friskolereformen och införandet av det fria skolvalet är de vaga läro- och kursplanerna samt bedömningskriterierna. Idag är det väldigt godtyckligt vilket undervisningsinnehåll som varje elev får ta del av. Likvärdigheten skadas därmed kraftigt och därutöver har vi en skenande betygsinflation. Därför vill MED för det första se ett statligt huvudmannaskap över den offentligt drivna skolan. Därutöver behövs ett ingående reformarbete av läroplanerna med tydligt definierat innehåll präglat av bildning, kunskap och progression mellan årskurserna. Även bedömningen ska skärpas i och med att rättningen av nationella prov och examina bedrivs externt. Det teoretiska gymnasiet avslutas med en studentexamen som erhålls genom erlagda prov.

Betygen är viktiga för att ge återkoppling av elevprestationen. De utgör också ett viktigt instrument för att fånga upp de elever som riskerar att missa målen. Dessa har således större möjlighet att få särskilt stöd. Tidiga insatser är viktigt för att inte halka efter i skolgången. MED föreslår betyg redan från årskurs ett.

Därtill vill MED ersätta dagens skolplikt med en läroplikt. Det innebär att skolutbildningen kan inhämtas på annan ort och på annat vis än inom den ordinarie till skolbyggnaden bundna undervisningen. Tanken med läroplikt är att möjliggöra för alternativ och mångfald inom skolväsendet. En förutsättning för att läroplikt skall fungera är tydligt årskursdefinierade läroplaner, vilket omnämns ovan.

Den viktigaste komponenten för en kunskaps- och bildningsfokuserad skola är utan tvekan läraren. Tyvärr har under de senaste åren allt svagare studenter sökt sig till lärarutbildningen samtidigt som många duktiga lärare har lämnat yrket i förtid. Lärarutbildningen präglas idag av ett ideologidrivet innehåll och praxisnära kursinslag saknas i stort sett. För det första är det viktigt att de blivande lärarna får en gedigen utbildning inom de ämnen de skall undervisa i. Dessutom bör metodiken, de mer klassrumsnära inslagen, stärkas. Lärarexamen bör därför erhållas först efter att man avlagt teoretisk utbildning samt kompletterat med ytterligare ett prov efter en introduktionstid på en skola. Därtill skall tydliga karriärvägar definieras genom att doktorsexamen (för lektorat) eller formell vidareutbildning (för förstelärare) blir krav för karriärtjänster inom skolan.

De reformer som MED föreslår är omfattande och kan inte genomföras i en handvändning. Å andra sidan får det vara slut med den ytliga sminkningen av liket – vi måste gå på djupet och även göra upp med de institutioner som har bidragit till förfallet. Genom införandet av läroplikt i stället för skolplikt öppnas även en möjlighet för föräldrar och elever som vill gå snabbare fram och har resurser för detta att söka bildning på andra sätt än i det ordinarie skolsystemet. Genom goda exempel kan förändringstrycket på den offentligt drivna skolan öka.

Medborgerlig Samling söker ditt mandat för att reformera skolsystemet i grunden. Vi kan inte utlova underverk på kort tid, men vi kan lova att göra allt för att styra skutan i rätt riktning.

Ilan Sadé

Partiledare Medborgerlig Samling

 

6 thoughts on “Medborgerlig Samlings Skolpolitiska program

  1. Reallinje respektive klassisk linje låter inte bra, det liknar gamla tiders gymnasium i beteckning men skulle innebära något annat. Hellre praktisk, naturvetenskaplig och humanistisk (eller något i den stilen).

    Gilla

    1. MEDs förslag låter bra då det fungerade alldeles utmärkt! Lite tveksam tll hämtande av kunskap på andra sätt än kvalificerade skolor.

      Gilla

  2. Hej,
    Vad har ni för källor på att orsaken till betygsinflation inte är ett direkt resultat av konkurrensen som uppstår med det fria skolvalet? Vad jag förstår av forskning genomförd av Vlachos så är just den öppna marknaden en av de bidragande faktorerna.

    Vore det möjligt att utveckla hur ni ser på att avlasta lärarna vissa arbetsuppgifter? Hur ser ni på möjligheten till införandet av lärarsekreterare, eller liknande, för att minimera den administrativa belastningen?

    Hur ser ni på risken med att en allt snävare ram för kunskaps- och betygskriterier innebär en minskad professionalism hos lärarkåren, där det centraliserade styret fråntar lärarkårens bedömning och utformning av kunskapsöverföringen och kunskapsprövande?

    MVH
    Niklas

    Gilla

  3. Betyg i alltför låg ålder riskerar att betygssätta den finmotoriska utvecklingen snarare än kunskapen, vilket hos den enskilda eleven kan ge upphov till en självuppfyllande profetia att eleven saknar förmåga, snarare än mognad, att prestera väl.

    Liked by 1 person

  4. Jag är en 46-årig civilingenjör med många yrkesverksamma år i teknikens framkant som just nu går tredje terminen på 3-terminersutbildningen Kompletterande Pedagogisk Utbildning för att bli legitimerad lärare. Jag kan intyga att den teoretiska pedagogiska utbildning vi får är horribelt verklighetsfrånvänd. Jag har också flera förstahandsuppgifter, vilka jag med min bakgrund kan värdera, som klart talar för att kvalitén på de ämneskunskaper som förmedlas till studenter i det vanliga lärarprogrammet idag, åtminstone i Malmö, är helt undermålig. Och nu för första gången i mitt liv kommer ett parti med ett skolpolitiskt program som jag tycker är alldeles utmärkt. Jag känner mig faktiskt lycklig.
    Med det sagt håller jag förstås inte med om allt till fullo. Det viktigaste av allt är att jag saknar SKARPA förslag för att göra det möjligt för skolorna och lärarna att säkerställa en någorlunda ordning och studiero i klassrummen, något som tyvärr i somliga klassrum helt lyser med sin frånvaro. En stor orsak till detta är att skolor och lärare helt saknar lagliga verktyg och processer att hantera stök i klassrummen. En annan är att somliga elever sätts i en situation, ett klassrum med 25+ elever, som de helt enkelt inte har förmåga att hantera. Och orsaken till denna ”misshandel” av dessa elever, deras kamrater och lärarna (varför flyr lärarna?) är, vad jag kommit fram till genom att ganska ingående studera forskningen, helt enkelt grundat på en ideologiskt betingad feltolkning av begreppet inkludering.
    Jag saknar också det enkla förslaget att göra de nationella proven betygsnormerande för skolor eller klasser precis som de gamla centrala proven var. Med ett enkelt penndrag hade betygsinflationen försvunnit. Dessutom hade det underlättat för lärarna. Numera VET jag att när jag kommer ut och börjar arbeta som lärare om ett år kommer jag inte att kunna sätta rättssäkra betyg hur jag än vänder och vrider mig och det vet jag att lärarna gör idag. Orsaken är att min eller min framtida skolas tolkning av vad som tex är ”mycket goda kunskaper”, till skillnad från ”goda kunskaper” naturligtvis måste bli ganska godtycklig. Pröva gärna själva att slå upp bedömningskriterierna för valfritt ämne i Lgr11 och tänk er att ni ska sätta betyg utifrån dem.
    Sedan rimmar det där med läroplikt illa med min egen åsikt att allmänt finansierade friskolor avvecklas. Vi har väl haft nog av diversitet nu? Fastna inte i ideologiskt betingade fällor.
    Vad jag förstått finns det forskning som visar att tidiga betyg inte har någon positiv effekt utan snarare kanske en liten negativ sådan men i Finland som trots allt har bland världens bästa skolresultat är betyg från första klass, vilket de har, en fullständig ickefråga trots att de är medvetna om forskningen (hörde jag på P1 i alla fall) så det är inget stort minus för mig.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s